Idag är en ganska grå tisdag i mars som skulle kunna vara perfekt för att sitta inne och läsa hela dagen, särskilt nu i dessa Corona tider. Det är inget man har så mycket tid till när man är mammaledig med en 10månaders, men jag måste ändå säga att jag inte har någon större lust att läsa heller. Eller jag vill läsa, men ingen av de böcker som jag håller på med; En andra chans av Jojo Moyes och Infiltratören av Lasse Wierup.

En andra chans tycker jag är lite tråkig, inte alls lika bra som dess föregångare som Livet efter dig och Arvet efter dig. Livet efter dig slukade jag fort och gillade verkligen. Arvet efter dig höll nästan samma kvalitet, men den tredje och avslutade delen fallet tyvärr lite platt. Jag har läst ungefär halva nu och ser fram emot att läsa ut den så att jag kan påbörja något nytt, inte för att jag vill veta hur den slutar. Jag tror jag vet, men jag bryr mig inte riktigt för att faktiskt sätta mig och läsa ut den.

Troligtvis kommer jag inte plocka upp Infiltratören när jag är klar med Moyes. Den är spännande och intressant, men tung att läsa. Långa och fakta tunga kapitel, vilket egentligen jag uppskattar i en biografi, men denna kan jag inte ta till mig. Jag gillade Wierups böcker om Svensk maffia och de sträckläste jag faktiskt. Men Infiltratören vill jag inte riktigt fortsätta med. Kommer nog ge den ett par chanser till för jag gillar inte att ge upp en bok helt. Jag kämpar hellre igenom en bok än att sluta läsa den. Jag gjorde det med NW av Zadie Smith 2018. Det resulterade i att jag inte läste så mycket jag hade tänkt det året och att jag tappade lusten att läsa. Har ärligt talat inte funnit den lusten igen sen NW. Så att tvinga sig igenom en bok man inte gillar kanske är en dålig ide? Tänk vilka insikter man kan komma till när man sitter och skriver lite.

Bebis sover just nu så ska nog faktiskt sätta mig med En andra chans och se om den blir lite bättre. Lite nyfiken slutet är jag nog ändå.