Smuts

Av:  Katarina Wennstam
Sidor (e-bok):  333
Utgivningsår:  2007
Genre: Deckare
Serie: Justitia
Del i serie: 1 av 3
1: Smuts, 2: Dödergök, 3 Alfahanen

Handling:
Familjen Wahl verkar vara perfekt. Pappa Jonas är en framgångsrik advokat som ska i TV kommentera på en omtalad trafficingrättegång. Att det är just han som ska kommentera är egentligen helt fel.
Mamma Rebecca jobbar som Tv-chef och hon vet hur man visar upp den perfekta fasaden för alla. Perfekta huset, barnen och äktenskapet, men hon undrar vad Jonas egentligen gör alla de kvällar han jobbar över.
Dottern Emma är 14 år och hon håller på att upptäcka sin egen sexualitet. Det är spännande och samtidigt skamligt. Tänk om någon i hennes klass fick reda på vad hon drömmer om.

Omdöme:
Jag kan inte nog berätta hur mycket jag gillade den här boken. Den kommer finnas med mig länge.
Till att börja med så är det en välskriven bok som är spännande. En riktigt bladvändare som jag hade svårt att lägga ner. Men det är inte det som gör att jag kommer minnas boken, utan det är temat. Det är så mycket mer än att man får följa en polis som löser ett brott, i detta fall handlar det om trafficking och påtvingad prostitution. Vi får följa åklagaren Madeleine Edwards i rättegången i kopplerihärvan, journalisten Maria Allende som kämpar för jämställdhet och med pressetiken och hela familjen Wahl. Genom att boken handlar om flera olika personer får läsaren flera olika synsätt på samma problem, vilket jag verkligen uppskattar. Men ibland saknar man att ha en eller två huvudkaraktärer som man får djupdyka i. Dock är det inte så pass många i Smuts att man inte kan hålla reda på dem. Det är inte Game of Thrones direkt.

Det är tydligt att Katarina Wennstam är påläst och vet vad hon skriver om. Det är en fiktiv historia, men det skulle lika gärna ha hänt. Man inser det under läsningens gång och blir då både förbannad och lite rädd för omvärlden. Hur kan vissa människor vara så grymma och tänka så lite om kvinnor? Jag kommer aldrig förstå deras logik.

Boken innehåller en scen när Jonas Wahl tänker tillbaka till när han gjorde lumpen. Det är den värsta scen jag har läst och efter den var jag tvungen att sluta läsa ett tag. Men den behövde vara med i boken och man bör läsa den, för att verkligen förstår hur vidrig värld vissa kvinnor tvingas leva i. Samt vilka ”ursäkter” män använder sig av för att fri skriva sig allt ansvar. Böcker som denna behövs verkligen och ska läsas av, kanske inte alla men bra nära.

Läs Smuts, prata om den och glöm den aldrig. Sen kan du gå vidare till Dödergök, den fristående fortsättningen.

Starta en konversation

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.