Etikett: 80-talet

Starter for ten

Starter for ten

Av: David Nicholls
Sidor (pocket): 352
Utgivningsår: 2007
Genre: Drama

Handling
Året är 1985 och Brian Jackson har som precis börjar på universitetet. Han flyttar hemifrån och lämnar kvar sin mamma och sina vänner. En av Brians hobbies är att han älskar tv-programmet University Challenge, ett tv-quiz program där universitets studenter delar. När han får chansen att vara med i laget tar han den, särskilt när han inser att Alice, tjejen han direkt faller för, är med i laget. Det verkar som att Brian äntligen får allting har han drömt om, men frågan är om han kan håll fast vid det.

Omdöme
Det är ett par månader sedan som jag läste boken, men min minnesbild av den är att jag gillade den. Än så länge har jag gillat alla böcker av David Nicholls som jag har läst. Starter for ten är skriven på ungefär samma sätt som hans andra böcker. De är verklighetstrogna och långt ifrån lyckliga och glada hela tiden. Snarare så brukar Nicholls huvudkaraktärer vara lite deppiga med jämna mellanrum. Men det är som gör att man tycker om dem. Allting går inte bra och man kan känna empati för dem och i vissa fall känna igen sig.

I Starter for ten så känner man en viss empati för Brian, men det är även flertalet saker han gör som man inte håller med om och som bara är dumma. Det gör Brian till en ”riktig” person istället. Som 18, 19-åring har man inte koll på livet eller vad man vill göra vilket i sin tur leder till att man gör saker man senare får ångra. Jag tycker definitivt att man ska läsa boken, men man måste vara bredd på att ens humör går lite upp och ner i takt med Brians humör och val i livet.

Andra böcker som David Nicholls har skrivit är:

  • En dag/One Day
  • Mitt livs roll/The Understudy
  • Vi/Us

När jag inte hade nåt

Av: Ison Glasgow och Emil Arvidson
Sidor (inbunden): 245
Utgivningsår: 2014
Genre: Självbiografi

Handling
Detta är Ison Glasgows historia. Idag är Ison känd som en del av hiphopduon Ison och Fille, men hans uppväxt har varit allt annat än guld och gröna skogar. När han var 5 år flyttade han och hans mamma ifrån USA till Stockholm för att bo tillsammans med Isons pappa, rastafarin ifrån Barbados. När pappan flyttar tillbaka till Barbados får Ison och hans mamma klara sig själva på Stockholms gator. I flera år kämpar de emot hemlösheten och efter att hitta sin plats i samhället.

Omdöme
En av 2015 års favoriter, något jag kan säga även fast nästan halva året är kvar. Jag lyssnade på Isons sommarprat i p1 ifrån 2012 innan jag läste boken. Det var då jag fick höra om boken och kände direkt att jag var tvungen att läsa den. Hans sommarprat handlar också om uppväxten och är en mer kortfattad version av boken. Jag kan rekommendera båda.

En anledning till att jag gillade boken är att jag gillar Ison och hans musik, men den största anledningen är ändå att den är välskriven och väcker massor med känslor. Om man aldrig har bott på gatan tror jag inte att det går att föreställa sig hur det är, men jag tycker ändå att boken lyckas med att frambringa känslan av att inte ha ett eget hem. Man känner orättvisan som hela tiden slår emot dem och den stora kamp Isons mamma hela tiden gör. Det bästa ordet som kan beskriva boken är nog ändå känslostorm, en vacker sådan. Jag blev imponerad av deras vilja och kamp och boken lämnade mig en vilja göra mer. Mer för alla som inte har något och mer för mig och mina drömmar. Vill man, så kan man.

Torka aldrig tårar utan handskar 3. Döden

Torka aldrig tårar utan handskar 3. Döden

Av: Jonas Gardell
Sidor (pocket): 296
Utgivningsår: 2012
Genre: Drama, Biografi
Serie: Torka aldrig tårar utan handskar
Del i serien: Tre

Handling
Detta är den sista delen i Torka aldrig tårar utan handskar, del ett och två bör läsas först.

Boken börjar med Bengt, som även han har blivit sjuk och hans begravning. Som titeln av boken berättar, så handlar denna del i serien om den oundvikliga döden, den hemska död som kommer med aids på 80-talet. Det är inte bara Bengt som försvinner, utan en efter en försvinner de unga männen som har fått sjukdomen. En efter en måste de ta farväl av varandra och bära dem till deras sista vila.

Omdöme
Den sista delen är skriven på samma sätt som de två första. Den hoppar mellan karaktärer och i tiden, ända till nutid och man får vet lite om aids och homosexuella personer pratas om idag.

Jag läste den här boken i ett svep, den gick inte att lägga undan. För historien är så gripande och hemsk, Gardell har inte lindat in det hemska, vilket gör att åtminstone jag älskar böckerna ännu mera. De känns så äkta, och när alla dina älskade karaktärer dör i den här boken är svårt att inte gråta. Du vet vad som komma skall, det har den första boken redan berättar, men det gör det hela inte lättare.

Det här är den bästa bok som jag har läst i år, och jag tror att Torka aldrig tårar utan handskar alltid kommer vara en av mina favorit serier. Och jag hoppas att de kommer att prata och läsa böckerna i skolan. De borde ingår in den svenska kurslitteraturen.

Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen

Torka aldrig tårar utan handskar 2 Sjukdomen

Av: Jonas Gardell
Sidor (pocket): 296
Utgivningsår: 2012
Genre: Drama, Biografi
Serie: Torka aldrig tårar utan handskar
Del i serien: Två

Handling

Detta är fortsättningen på Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken. Man bör läsa den innan den här och kanske hoppa över att läsa denna recension ifall man har tänkt läsa böckerna någon gång.

Del två handlar alltså också om Rasmus och Benjamin och om deras förhållande. Boken tar vid ett par år efter den första, men som i den första så hoppar även denna ganska mycket i tiden. Man får alltså veta vad som hände direkt efter den första boken slutade. Nu när de har funnit varandra får läsaren följa med i hur de tampas med att vara i ett förhållande. Som titeln avslöjar får man även veta mer om sjukdomen som hela tiden finns i deras närhet. Man får veta hur olika karaktärer tampas med den och beskedet om att de har blivit smittade med HIV. Också vad samhället verkar tycka, nu när sjukdomen har fått ett riktigt namn och inte endast har smittat homosexuella män.

 

Omdöme

Jag gillade även del två mycket. Det var inte så konstigt eftersom det var i precis samma stuk som del ett. Samma sätt att skriva, samma karaktärer och samma sätt att hoppa fram och tillbaka i tiden. Dock så blev jag lite mer irriterad över tidhoppen i den här boken. Det var nog för att jag inte riktigt hängde med i alla hopp den här gången. Den var lite mer hemsk än den första, eftersom den här berättar mer om själva sjukdomsförloppen. Det jobbigaste är att det är sant och så verkligt. Jag kan inte ens börja att föreställa mig hur det skulle vara att få beskedet om HIV innan det fanns några bra bromsmediciner. Det var en dödsdom och hade man tur kunde man leva kanske två tre år med sjukdomen. Dock med stora smärtor och otroligt infektionskänslig. Det är något boken berättar om och på ett beskärande sätt. Även fast den är tung att läsa så är boken riktigt bra och den ska verkligen läsas, precis som Kärleken.

Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken

Torka aldrig tårar utan handskar

Av: Jonas Gardell
Sidor (pocket): 292
Utgivningsår: 2012
Genre:  Drama, Biografi
Serie: Torka aldrig tårar utan handskar
Del i serien: Ett

Handling
Boken handlar om Stockholm under 1980-talet och om aidsutbrottet som kom under samma tid. Sjukdomen förknippades med homosexuella män och kallades därefter bland annat homosexsjukan. Den här boken handlar om ett par unga homosexuella män, till största del om Rasmus och Benjamin. Rasmus är nitton år när han lämnar sitt barndomshem Koppom. Han lämnar sina föräldrar kvar, men inga vänner. Rasmus har under hela sin uppväxt varit mobbad för att han är ”annorlunda”. Att han har längtat bort ifrån lilla Koppom är en underdrift. Nu är han nitton år och har flyttat till Stockholm för att bo hos sin moster och äntligen få träffa fler som är som honom och äntligen få passa in.

Benjamin bor i Stockholm tillsammans med sina föräldrar och lillasyster. Hela familjen är Jehovas vittnen och lever sina liv därefter. Det betyder att gå runt och predika Jehovas namn, försöka frälsa de som ännu inte har hittat Jehova Gud, de firar inte jul eller födelsedagar och de är inte homosexuella. Benjamin följer dessa bud så gott han kan, men han känner att han inte är som alla andra. Han är faktiskt homosexuell.

Omdöme
Böckerna, det finns tre stycken, har redan blivit en mini tv-serie och den såg jag när den kom. Den gillade jag väldigt mycket, så jag visste ungefär vad jag gav mig in på när jag började läsa boken. Jag tyckte redan om alla karaktärerna i boken och visste vad deras öde skulle bli. Men som i alla fall där en bok blir film så ger boken läsaren mer än vad filmen någonsin kan ge.Efter att ha läst två, tre sidor i boken var jag fast och hela var utläst efter tre dagar. Bara det borde säga något om vad jag tycker om boken.

Gardell skrivet på ett sätt som fångar läsaren och allting känns verkligt. Han har själv levt och upplevt just denna tid, vilket gör att äktheten lyser igenom. Vad jag vet har han även intervjuat andra som levde då och Benjamin ska vara baserad på en sådan intervju. Jag gillar verkligen när det finns en sanning bakom historien, det tilltalar mig mycket.

Boken hoppar ganska mycket mellan karaktärer, både mellan Rasmus och Benjamin men också deras föräldrar och Paul som blir en gemensam bekant till Benjamin och Rasmus. Det är även många hopp i tid, då, nu och framtid. Men får alltså små glimtar av vad som kommer att hända i de andra två böckerna och mycket om hur Benjamin och Rasmus växte upp. Man får alltså en helhet kring karaktärerna. Men det gäller att hålla lite koll när man läser, så att man hänger med i vem det handlar om och när detta sker. Det är rörigast i början, sen kommer man in i det. Gillar man inte en ”hoppig” bok är denna antagligen inte ultimat, men jag tycker fortfarande att man borde läsa den. Eftersom den är riktigt bra och för att den tar upp en del av vår nutidshistoria som är aktuell och som har blivit undangömd och glömd. Det var som boken beskriver det, tänk på det när ni läser boken. Det var faktiskt så illa och hemskt. Vi har kommit en lång väg sen dess, men vi har fortfarande mycket kvar att göra innan vårt samhället är lika rättvist som det borde vara. Det är inte en feel-good bok den är ännu en sak som jag älskar med den.