Etikett: alkoholism

Kvinnan på tåget

Av: Paula Hawkins
Sidor: 396 (stor pocket)
Utgivningsår: 2015
Genre: Deckare/Thriller
Original titel: The Girl on the train

Handling
Rachel tar samma tåg varje morgon och kväll. Hon, lik som många andra pendlar varje dag in till London. Enda skillnaden är att Rachel inte har något jobb att gå till för att hon är alkoholiserad och arbetslös. Hennes man lämnade henne och hennes rumskompis verkar vara uppenbart störd av att de bor tillsammans. Hon har ingenting som egentligen talar för henne. Hon åker tåg, dricker och tittar på människorna som bor utmed spåret. Tåget passerar varje dag ett par som bor i sitt hus intill spåret. Rachel har döpt dem till Jess och Jason och gett dem ett perfekt liv, lika perfekt som hennes eget var en gång. En dag ser hon något som förändrar allt och Rachel måste nu bevisa att hon är mer än bara en kvinna på tåget.

Omdöme
Jag gillade boken, jag läste ut den på en dag. Jag fastnade ganska direkt. Redan i första kapitlet både känner med Rachel samtidigt som hon är patetisk, vilket gör henne irriterande. Men man vill fortfarande veta vad som har lett henne fram till punken att åka tåg och dricka varje morgon och kväll. Samtidigt får man följa Anna, Rachels ex-mans nya fru och Megan som är Jess ifrån Rachels perfekta par. Megan försvinner spårlöst och de tre kvinnornas liv sammanvävs. Bok hoppar mellan nu och dåtid, vilket gör det hela lite mer spännande. Personligen gillar jag böcker som hoppar i tiden och mellan personer, när det görs på ett snyggt sätt och för storyn framåt.

Allt eftersom byggs en bild upp om vad som har hänt Rachel tidigare och vad som hände när Megan försvann. Strax innan man får det sista förklarat räknade jag ut vad som hade hänt. Något som gjorde att jag gillade boken ännu mer, för att jag kände mig smart. Hawkins visste precis vad hon gjorde när hon skrev boken. För jag tycker att den är välskriven och absolut värd att läsa. Den är inte läskig eller särskilt obehaglig som andra deckare kan vara. Jag gillar inte super blodiga böcker vilket var en ytterligare anledning till att Kvinnan på tåget passade mig.

Filmen
Det har även kommit en film med samma namn som boken. Jag har inte sett filmen, men tror att den har fått ganska god kritik. Jag ska försöka se filmen och bara försöka jämföra den lite med boken. Det är dags att lära sig att boken är sak och filmen är en helt annan.

Mig äger ingen

Av: Åsa Linderborg
Sidor (pocket): 294
Utgivningsår: 2007
Genre: Självbiografi

Handling
Åsa växte upp under slutet av 60-talet. Hon bodde tillsammans med sin pappa, härdmästare Leif Andersson. Hon älskar sin pappa över allt annat och han älskar henne mest av allt, och i hennes liv saknas ingenting. Man får följa Åsas uppväxt i Västerås. Om hur hon kämpar med klasstillhörigheter, och utanförskap. Man för följa Åsa när hon ser sin pappa förlora kampen emot alkoholen och hur Åsa försöker hjälpa sin pappa och hennes egen kamp. Man följer Åsa ifrån barndomen fram till vuxen ålder.

Omdöme
Detta är min typ av bok, jag är riktigt svag för bra biografier. Och denna är välskriven och man får hela tiden upp bilder i huvudet på hur allting ser ut. Den är verklig och levande och riktigt svår att lägga undan. Du känner Åsas glädje och smärta och lider med henne på riktigt. Så här ska en biografi vara, enligt mig. Jag kan inte riktigt beskriva den på ett bättre sätt än så. En av de bästa böckerna jag läste 2014.