Etikett: biografi

Mammorna

Av:  Alexandra Pascalidou
Sidor (inbunden):  345
Utgivningsår:  2018
Genre: Biografier

Handling
Detta är en intervjubok där Alexandra Pascalidou har intervjuat 20 olika mammor som alla bor i förorter till bland annat Stockholm, Malmö, Trollhättan och Karlstad. Polisen har klassat flera av dem som ”no go zoner”. De kämpar emot fattigdom, utsatthet, fördomar och hur man ska överleva när man har tvingats uppleva det värsta en mamma någonsin kan vara med om. Att bli väckt mitt i natten för att få höra att ens barn blivit skjuten och dött.

Men historierna har ett annat tema gemensamt och är större och starkare än de andra – kärleken till sina barn. Om att göra allt för dem när ingen annan vill eller bryr sig. Nu är det äntligen dags att låta mammornas röster höras.

Omdöme:
Det är en vacker och omtumlande läsning. Boken visade mig en värld som jag personligen knappt känner till. Områdena har jag hört talas om, men nästan aldrig besökt. Resor och kamper som jag aldrig har tvingats genomgå, vilket gör att jag aldrig kommer kunna förstå deras upplevelser. Det jag verkligen kan förstå med är kärleken till sitt barn, det finns verkligen inget som är större och starkare.

Mammorna är en bok som ska läsas, men inte stressas igenom. Efter vissa berättelser måste man helt enkelt pausa och bara låta känslorna som kommer få svalla. För du kommer inte lämnas oberörd när du läser denna bok och förhoppningsvis kommer din världssyn att vidgas till en mer äkta bild.

Mitt hjärtas oro

Av: Malou von Sivers
Sidor (inbundet): 315
Utgivningsår: 2017
Genre: Drama, Biografi

Handling:
Axel är en gift man, har två barn och är VD för sin pappas företag i Stockholm. Han är en välbärgad man och utifrån sett har han allt man kan tänkas vilja ha. Axels historia döljer dock en mörk hemlighet som han önskar att komma undan.

Sara är en ung litteraturstudent i Uppsala. Hon älskar Hjalmar Söderberg och letar efter livets mening. När de möts uppstår en tydlig och nästan ofrånkomlig attraktion. Vi får följa deras kärlekshistoria i början på 1900-talet i Stockholm och Uppsala.

Omdöme:
Jag hade hört otroligt mycket gott om denna bok innan jag läste den så mina förväntningar var ganska höga när jag började läsa. Tyvärr måste jag säga att den inte alls levde upp till mina förväntningar.

Jag har flera problem med boken. Dels är det hela storyn i säg. Malou von Sivers håller på att skriva en trilogi om sin egen familjs historia och den tredje delen kommer att handla om hennes pappa och henne själv, om jag har förstått det rätt. Den här boken är dock mest fiktion, då hon inte har kunnat hitta information om hennes släkt. Jag tycker inte riktigt att den känns äkta eller trovärdig. Allt löser sig lite för bra med jämna mellanrum. Det är lite för gulligt och mysigt, inte hela tiden, men lite för ofta.

En annan ska som störde mig var alla hopp i tiden. Du vände blad och flera månader har gått. Det största hoppet var 6 år mellan två kapitel, och man var inte alls beredd på att det skulle ske. Jag känner mig lite berövad som läsare, hur mycket hinner inte hända på 6 år? Jag kan förstå att Malou behövde föra historien framåt, men just detta hopp var för långt och lite konstigt placerat.

Mitt sista problem var slutet. Det kändes lite stressat och ihop kastat. Sen vet jag inte alls om det är helt fiktion eller om det grundar sig på verkliga händelser. Det kanske var exakt det som hände, men oavsett så störde jag mig på det. Det gjorde att jag är tveksam om jag kommer fortsätta läsa Malou von Sivers böcker. I dagsläget har jag ingen lust att fortsätta och se vad som händer i deras liv.   

När jag inte hade nåt

Av: Ison Glasgow och Emil Arvidson
Sidor (inbunden): 245
Utgivningsår: 2014
Genre: Självbiografi

Handling
Detta är Ison Glasgows historia. Idag är Ison känd som en del av hiphopduon Ison och Fille, men hans uppväxt har varit allt annat än guld och gröna skogar. När han var 5 år flyttade han och hans mamma ifrån USA till Stockholm för att bo tillsammans med Isons pappa, rastafarin ifrån Barbados. När pappan flyttar tillbaka till Barbados får Ison och hans mamma klara sig själva på Stockholms gator. I flera år kämpar de emot hemlösheten och efter att hitta sin plats i samhället.

Omdöme
En av 2015 års favoriter, något jag kan säga även fast nästan halva året är kvar. Jag lyssnade på Isons sommarprat i p1 ifrån 2012 innan jag läste boken. Det var då jag fick höra om boken och kände direkt att jag var tvungen att läsa den. Hans sommarprat handlar också om uppväxten och är en mer kortfattad version av boken. Jag kan rekommendera båda.

En anledning till att jag gillade boken är att jag gillar Ison och hans musik, men den största anledningen är ändå att den är välskriven och väcker massor med känslor. Om man aldrig har bott på gatan tror jag inte att det går att föreställa sig hur det är, men jag tycker ändå att boken lyckas med att frambringa känslan av att inte ha ett eget hem. Man känner orättvisan som hela tiden slår emot dem och den stora kamp Isons mamma hela tiden gör. Det bästa ordet som kan beskriva boken är nog ändå känslostorm, en vacker sådan. Jag blev imponerad av deras vilja och kamp och boken lämnade mig en vilja göra mer. Mer för alla som inte har något och mer för mig och mina drömmar. Vill man, så kan man.

Orange is the new black

Av: Piper Kerman
Sidor (pocket): 344
Utgivningsår: 2010
Genre: Självbiografi

Handling
När Piper var ung och dum träffade hon en tjej som skulle komma att förändra hennes liv. Tjejen blev hennes flickvän och Piper hjälper henne med sina affärer. Affärerna är ganska ovanliga då de innebär drogsmuggling. Piper går med på att smuggla pengar. Tio år senare kommer hennes förflutna ikapp henne och hon blir dömt till femton månaders fängelse. Fängelset är inte alls vad hon hade tänkt sig, men även fast det är fullt av maktspel, affärsuppgörelser och krossade drömmar så finner Piper både vänskap och värme i fängelset.

Omdöme
Det var ett par månader sedan som jag läste boken och kommer inte exakt vad jag tyckte, men i generella drag. Jag gillade boken, men tyckte att den var något seg och lite händelsefattig. Det är fler beskrivningar av saker och personer än faktiska händelser. Jag känner att det är lite svårt att kritisera en självbiografi, eftersom det berättar vad som faktiskt har hänt en person. Men det var fortfarande en bra och intressant bok. Jag har aldrig förut läst en biografi ifrån ett fängelse, vilket var en ny spännande värld.

Tv-serien
Det finns en tv-serie som har samma namn som boken. Ifall man har sett tv-serien så måste man förstå att boken bara är en förgrund till tv-serien och att de är två skilda historier. Med det sagt så vill jag säga att tv-serien är riktigt bra. Den är inte heller som andra tv-serie som jag har sett, vilket är upplyftande. Men efter att ha läst boken skulle jag vilja säga att den inte ger en rättvis bild av ett amerikanskt kvinnofängelse. Man måste vara beredd på vissa grova scener och ord, men det är det som gör serien så bra. Den känns äkta, om man känner för alla karaktärer, även dem som utmålas till att vara ”the bad guys”. Den är värd att titta på, själv kommer jag att titta på säsong tre snart.

Jag kommer sen

Av: Eva Wiklund
Sidor (pocket): 413
Utgivningsår: 2011
Genre: Biografi

Handling
Den 30de oktober 1998 inträffade en av de värsta bränder i Sveriges historia, diskoteksbranden på Backaplan i Göteborg. 63 ungdomar avled i branden och hundratals människors liv förändrades för alltid. Anne-Britt Söderberg var en av dem när hon förlorade sin 16åriga dotter Johanna i branden. Boken berättar vem Johanna var och hur Anne-Britt får det värsta beskedet en förälder kan få, identifieringen av dottern, begravningen och sen vidare i livet. Kan man ens komma vidare? Vi får följa Anne-Britt genom den värsta tiden i hennes liv.

Omdöme
Det här var den värsta boken jag någonsin har läst. Inte alls för att den var dåligt skriven eller konstig, utan för när man läser om brandnatten får man en enorm känslostorm. Jag var flera gånger tvungen att lägga ner boken eftersom det var så jobbigt att läsa. Början av boken handlar om Johannas barndom och liv. Du lär känna henne och glömmer bort lite hennes öde. Vilket gör brandnatten ännu svårare att läsa. Jag funderade på att inte läsa klart boken, för då skulle Johanna och de 62 andra i mina ögon fortfarande vara i livet.

Man blir imponerad av Anne-Britt som verkar ha en otrolig kraft att vilja kämpa och hjälpa andra, ett tema som finns med igenom hela boken. Samtidigt känner man hennes smärta och sorg. Man förstår att allt hon gör är hennes sorghantering, men man får höra hur andra hanterar det. Johannas pappa, som endast har en biroll i boken, bär på mycket ilska i flera år innan han kan börja förlåta. Det är hans sorghantering.

Eva Wiklund, författaren, har inte bara intervjuat Anne-Britt, utan flera överlevare, vänner till Johanna, poliser, åklagare, politiker och familjemedlemmar. Det ger en större helhetsbild av hela förloppet om vad som faktiskt hände och hur man kan gå vidare. Boken är full av alla känslor som finns och de känns äkta. Den är varm och gripande. Läs den.

En oväntad vänskap

Av: Abdel Sellou
Sidor (pocket): 232
Utgivningsår: 2012
Originaltitel: Tu as changé ma vie (Engelsk titel: You changed my life)
Genre: Biografi, självbiografi

Handling
Abdel Sellou är ung och har varit smågangster sen han var tonåring. Allt han vill är få ut sina bidragspengar och för att få dem behöver han få en underskrift att han varit på anställningsintervju. Intervjun är som personlig assistent för en stenrik totalförlamad man som skadade sig i en skärmflygningsolycka. Abdel vill inte ha jobbet, men han blir ändå erbjuden det. Ännu mer förvånande så tackar han ja och stannar i tio år.

Omdöme
Boken var mycket bra och gripande. Jag fastnade direkt och läste ut den på ett par dagar. Först får man höra om Adbels barndom och när han växte upp i Paris förorter. Sedan får vi följa med honom upp i tonåren och sedan till Philippe Pozzo di Borgo. Läsaren får växa upp tillsammans med Abdel och lära känna de båda männen och blir vän med dem. Man blir även fascinerad av dem båda och deras vänskap. Man förstår att de blir vänner, de komplimenterar varandra. Som läsare förstår man att de behöver varandra innan de själva verkar göra det, något som gör läsupplevelsen bättre. Jag gillar att veta sådana saker lite innan karaktärerna gör det, vet inte riktigt varför.

Filmen
Det kom även en film med samma namn 2011. Jag gillade även filmen, som jag såg efter att jag hade läst boken. I boken så finns det några kommentarer till saker i filmen som inte är sanna, och tänkte att jag visste ungefär vad jag hade att förvänta mig när jag såg den. Självklart är filmen ändrad till att passa på den vita duken, så är det med alla böcker som någon gång blir en film. Men det är fortfarande en bra film. Den är på självklart på franska, något som kändes konstigt i början då jag är mest van vid att se engelskspråkiga filmer. Efter kanske en kvart eller så var jag så inne i filmen och kände så mycket för alla karaktärer att jag inte tänkte att de talade franska. Att döma en film efter vilket språk som talas tycker jag är helt befängt och konstigt.

Filmen gav mig samma varma känsla som boken gjorde, och den kändes mycket välgjord. Båda rekommenderar jag varmt.

 

Very Good Lives

Av: J. K. Rowling
Sidor: 70
Utgivningsår: 2015
Genre: Tal, biografi

Den här boken är ett tal som J. K. Rowling höll ett tal på Harvard University 2008 inför avgångsklassen. Talet är inspirerande och Rowling berättar om henne själv, när hon var ung och gick ut från universitet. Hon berättar om misstag hon har gjort i sitt liv och lyfter fram vikten att faktiskt låta sig själv misslyckas. Eftersom att man lär sig otroligt mycket av sina misslyckanden och kan bli starkare av det. Hon berättar även om vikten av fantasi också, att tack vare den så kan man uppnå sina drömmar och att man alltid ska drömma.

Jag gillade verkligen den här boken. Det enda jag inte gillade var att den är riktigt kort, men eftersom talet inte var längre så kan ju boken inte vara längre. Jag blev både upplyft och inspirerad av att läsa boken och rekommenderar den. Dock så tror jag att den endast finns på engelska just nu. Jag vet inte om den kommer att översättas, men jag tror att ganska många kan läsa den eftersom den inte är särskilt lång eller svår engelska. Gillar man J. K. Rowling så tycker jag att den är mer eller mindre ett måste i bokhyllan, särskilt eftersom vinsterna går till välgörenhetsorganisationen Lumos som Rowling har skapat. Köp den, läs den, älska den.

Barnmorskan i East End – en sann berättelse från 1950-talets London

Av: Jennifer Worth
Sidor (pocket): 381
Utgivningsår: 2002
Originaltitel: Call the Midwife -A True Story of the East End in the 1950s
Genre: Biografi, historia, drama
Serie: Barnmorskan i East End
Del i serien: 1 av 3

Handling
Jennifer Worth jobbade som barnmorska och sjuksköterska i 20 år i de fattigaste delarna i London. Den här är den första delen i hennes biografi om hennes arbete. Det är en övergripande historia om hennes arbete som utgår ifrån ett kloster och flera små historier om alla de kvinnor, barn och familjer som hon träffade i arbetet. Hon går igenom den medicinska delen av förlossningar och jämför dem med dagens teknik. I vissa fall jämför hon även vardagslivet under 50-talet med 2000-talet.

Omdöme
Jag gillade även denna bok, den uppfyller flera av mina krav för en bra bok. Det är en biografi, den är historisk och den är baserad på faktiska händelser. Sen gillar jag självklart nya fiktiva böcker också.

Men jag gillade även att hon jämför med nutidens medicin, eftersom det ett bra perspektiv på hur mycket världen har utvecklats och det gjorde mig tacksam att jag lever i den tid jag lever i. Hade jag levt under 50-talet hade troligtvis redan haft ett par barn, om jag hade överlevt den första förlossningen. Men mödra- och barndödligheten hade sjunkit redan under 50-talet. Jag vet inte hur mycket som händer i boken faktiskt hände på riktigt, vissa saker känns lite för bra för att vara sanna, men det drar inte ner på helhets intrycket av boken. Jag läste ut boken på ett par dagar hade mycket bra läsupplevelse. Jag ser fram emot att läsa de andra två delarna också.

Värt att nämna är kanske att det även finns en tv-serie som är baserad på böckerna som har samma namn, Barnmorskan i East End. Jag har ännu inte sett den, men har tänkt att göra det någon gång. Eventuellt så kommer det en recension på den också här.

Karlstad zoologiska

Karlstad zoologiska

Av: Hanna Hellquist
Sidor (pocket): 261
Utgivningsår: 2009
Genre: Självbiografi

Handling
Hanna har vuxit upp i Karlstad och alla somrar på landet i Grums tillsammans med hennes mamma och pappa, fast de är skilda. Men de tre var aldrig ensamma, för på landet fanns även katter, hundar, fåglar, getter, ormar, sköldpaddor, fiskar och råttor. Hannas pappa älskar djur i alla dess former och han kommer alltid på nya sätt att få tag på de djur som han vill ha.

I Karlstad zoologiska så får vi följa Hannas uppväxt med sina föräldrar (och Göran) i korta historier som alla är centrerade kring djuren de hade vid just det tillfället.

Omdöme
Jag gillade verkligen boken, men det kan  delvis bero på att jag gillar Hanna Hellquist som person. Hon är nämligen känd radiopratare och krönikör. Har man lyssnat och läst det Hanna har att säga känner man igen flertalet historier, men det gör inte att boken blir sämre på något vis. Hanna skriver på ett sätt som gör att boken bara flyger förbi och man vill veta mera. Man får lära känna henne mer och jag skulle gärna bli hennes vän. Det är en bra och mysig bok.

Mig äger ingen

Av: Åsa Linderborg
Sidor (pocket): 294
Utgivningsår: 2007
Genre: Självbiografi

Handling
Åsa växte upp under slutet av 60-talet. Hon bodde tillsammans med sin pappa, härdmästare Leif Andersson. Hon älskar sin pappa över allt annat och han älskar henne mest av allt, och i hennes liv saknas ingenting. Man får följa Åsas uppväxt i Västerås. Om hur hon kämpar med klasstillhörigheter, och utanförskap. Man för följa Åsa när hon ser sin pappa förlora kampen emot alkoholen och hur Åsa försöker hjälpa sin pappa och hennes egen kamp. Man följer Åsa ifrån barndomen fram till vuxen ålder.

Omdöme
Detta är min typ av bok, jag är riktigt svag för bra biografier. Och denna är välskriven och man får hela tiden upp bilder i huvudet på hur allting ser ut. Den är verklig och levande och riktigt svår att lägga undan. Du känner Åsas glädje och smärta och lider med henne på riktigt. Så här ska en biografi vara, enligt mig. Jag kan inte riktigt beskriva den på ett bättre sätt än så. En av de bästa böckerna jag läste 2014.