Etikett: Deckare

Dödergök

Av:  Katarina Wennstam
Sidor (e-bok):  444
Utgivningsår:  2008
Genre: Deckare
Serie: Justitia
Del i serie: 2 av 3
1: Smuts, 2: Dödergök, 3 Alfahanen

Handling
Journalisten Maria Allende letar efter det perfekta huset tillsammans med sin man och dotter, vilket verkligen inte är lätt att hitta. Till slut finner de ett radhus som verkar vara bra och inte så dyrt. Nu skiner solen över dem och de ska bara få leva. Men när de inser vad som har skett med huset tidigare ägare vänds hela deras värld upp och ner. Maria djupdyker ner i fallet och det tär på relationen med Tobias. Men hon måste få vet vad som händer där i deras nya kök och framförallt varför.
Åklagare Madeleine Edwards får ett nytt fall på sitt bord. En ung kille har hittas hängd och ganska snart spekuleras det om det egentligen är ett hedersmord och inte ett självmord som har begåtts. Samtidigt som Edwards kastar sig in i en ny krävande utredning finns dottern Alexandra hemma som försöker navigera sig igenom tonåren själv.

Omdöme
Även denna bok är något av ett mästerverk i mina ögon. Jag älskar verkligen Katarina Wennstams sätt att väva samman fiktion och fakta. För när du läser Dödergök får du en riktig lektion i vad både hedersvåld och mäns våld mot kvinnor faktiskt är. Hur rått och hänsynslöst man kan bete sig emot en annan människa, en del av sin familj som man ska älska och ta hand om. Jag blev uppriktigt förbannad vid flera tillfällen under läsningen, eftersom det är fiktiva personer men inte händelser.

Om man bortser ifrån våldsdelen av boken, så gillade jag att få läsa om Maria och Madeleine igen som vi fick lära känna i Smuts. Detta är den fristående fortsättningen, och man kan läsa den ena utan den andra. Dessa 2 kvinnor är inspirerande karaktärer som inte ger sig, de ska ha svar och göra rätt.
Men de har varsin berättelse i boken som inte har något med varandra att göra egentligen. Vissa kan nog störa sig på det, men jag gillar att få följa mer än en person och en händelse. Läsaren får även ta del av perspektiven ifrån många av de andra karaktärerna i boken också, något som inte är så vanligt i böcker generellt tycker jag. I och med det får man en mycket större bild av vad som skett i boken och allt känns lite mer verkligen. Det kan vara ett kort kapitel eller stycke ifrån en sidokaraktär som skapar ett djup jag kan sakna i andra böcker.

Jag dras gärna till böcker med flera stories, vilket kanske är en ytterligare anledning att jag gillar just Wennstams böcker. Det är inte en spänningsroman så som Lapidus, Rudberg eller Kallentoft skriver dem, men det är ändå svårt att lägga ner Dödergök. Den håller kvar sin läsare genom sin faktaunderbyggda verklighet.

Smuts

Av:  Katarina Wennstam
Sidor (e-bok):  333
Utgivningsår:  2007
Genre: Deckare
Serie: Justitia
Del i serie: 1 av 3
1: Smuts, 2: Dödergök, 3 Alfahanen

Handling:
Familjen Wahl verkar vara perfekt. Pappa Jonas är en framgångsrik advokat som ska i TV kommentera på en omtalad trafficingrättegång. Att det är just han som ska kommentera är egentligen helt fel.
Mamma Rebecca jobbar som Tv-chef och hon vet hur man visar upp den perfekta fasaden för alla. Perfekta huset, barnen och äktenskapet, men hon undrar vad Jonas egentligen gör alla de kvällar han jobbar över.
Dottern Emma är 14 år och hon håller på att upptäcka sin egen sexualitet. Det är spännande och samtidigt skamligt. Tänk om någon i hennes klass fick reda på vad hon drömmer om.

Omdöme:
Jag kan inte nog berätta hur mycket jag gillade den här boken. Den kommer finnas med mig länge.
Till att börja med så är det en välskriven bok som är spännande. En riktigt bladvändare som jag hade svårt att lägga ner. Men det är inte det som gör att jag kommer minnas boken, utan det är temat. Det är så mycket mer än att man får följa en polis som löser ett brott, i detta fall handlar det om trafficking och påtvingad prostitution. Vi får följa åklagaren Madeleine Edwards i rättegången i kopplerihärvan, journalisten Maria Allende som kämpar för jämställdhet och med pressetiken och hela familjen Wahl. Genom att boken handlar om flera olika personer får läsaren flera olika synsätt på samma problem, vilket jag verkligen uppskattar. Men ibland saknar man att ha en eller två huvudkaraktärer som man får djupdyka i. Dock är det inte så pass många i Smuts att man inte kan hålla reda på dem. Det är inte Game of Thrones direkt.

Det är tydligt att Katarina Wennstam är påläst och vet vad hon skriver om. Det är en fiktiv historia, men det skulle lika gärna ha hänt. Man inser det under läsningens gång och blir då både förbannad och lite rädd för omvärlden. Hur kan vissa människor vara så grymma och tänka så lite om kvinnor? Jag kommer aldrig förstå deras logik.

Boken innehåller en scen när Jonas Wahl tänker tillbaka till när han gjorde lumpen. Det är den värsta scen jag har läst och efter den var jag tvungen att sluta läsa ett tag. Men den behövde vara med i boken och man bör läsa den, för att verkligen förstår hur vidrig värld vissa kvinnor tvingas leva i. Samt vilka ”ursäkter” män använder sig av för att fri skriva sig allt ansvar. Böcker som denna behövs verkligen och ska läsas av, kanske inte alla men bra nära.

Läs Smuts, prata om den och glöm den aldrig. Sen kan du gå vidare till Dödergök, den fristående fortsättningen.

Katarina Wennstam

Jag har fått en ny favoritförfattare – Katarina Wennstam. Jag hörde talas om henne och började imponeras av henne när jag lyssnade till hennes sommarprat år 2018. Starkt lysssningstips!
Jag har precis läst ut hennes tredje bok, Alfahanen. Nu vill jag bara ta mig an nästa bok, Svikaren. Men innan det har jag tänkt skriva lite.

Wennstam skriver krimromaner, riktigt bra romaner. Men det är så mycket mera än bara välskrivna böcker. Det är aktiva kommentarer till samhälls debatten. Den första boken, Smuts, handlar om trafficing av unga kvinnor som tvingas in i prostitution. Andra boken, Dödergök, handlar om mäns våld mot kvinnor. Den tredje boken som jag precis läst handlar om sexuellt våld och våldtäkter.

Böckerna är fiktion, men det finns mycket sanning i böckerna. När man läser blir man riktigt förbannad men jämna mellanrum. För det kan inte bara hända, utan det händer hela tiden, varje dag. Kvinnor och tjejer blir varje dag utnyttjade, misshandlade, våldtagna och misstrodda i rättsprocesserna. Böckerna är så utbildande att alla borde läsa dem. Det finns scener i böckerna som är så brutala att jag var tvungen att sluta läsa ett tag, vilket gör dem ännu verkligare. Jag kan verkligen inte nog trycka på hur viktiga dessa böcker är. Läsa dem och alla andra av Katarina Wennstams böcker, det kommer i alla fall jag göra.

Kvinnan på tåget

Av: Paula Hawkins
Sidor: 396 (stor pocket)
Utgivningsår: 2015
Genre: Deckare/Thriller
Original titel: The Girl on the train

Handling
Rachel tar samma tåg varje morgon och kväll. Hon, lik som många andra pendlar varje dag in till London. Enda skillnaden är att Rachel inte har något jobb att gå till för att hon är alkoholiserad och arbetslös. Hennes man lämnade henne och hennes rumskompis verkar vara uppenbart störd av att de bor tillsammans. Hon har ingenting som egentligen talar för henne. Hon åker tåg, dricker och tittar på människorna som bor utmed spåret. Tåget passerar varje dag ett par som bor i sitt hus intill spåret. Rachel har döpt dem till Jess och Jason och gett dem ett perfekt liv, lika perfekt som hennes eget var en gång. En dag ser hon något som förändrar allt och Rachel måste nu bevisa att hon är mer än bara en kvinna på tåget.

Omdöme
Jag gillade boken, jag läste ut den på en dag. Jag fastnade ganska direkt. Redan i första kapitlet både känner med Rachel samtidigt som hon är patetisk, vilket gör henne irriterande. Men man vill fortfarande veta vad som har lett henne fram till punken att åka tåg och dricka varje morgon och kväll. Samtidigt får man följa Anna, Rachels ex-mans nya fru och Megan som är Jess ifrån Rachels perfekta par. Megan försvinner spårlöst och de tre kvinnornas liv sammanvävs. Bok hoppar mellan nu och dåtid, vilket gör det hela lite mer spännande. Personligen gillar jag böcker som hoppar i tiden och mellan personer, när det görs på ett snyggt sätt och för storyn framåt.

Allt eftersom byggs en bild upp om vad som har hänt Rachel tidigare och vad som hände när Megan försvann. Strax innan man får det sista förklarat räknade jag ut vad som hade hänt. Något som gjorde att jag gillade boken ännu mer, för att jag kände mig smart. Hawkins visste precis vad hon gjorde när hon skrev boken. För jag tycker att den är välskriven och absolut värd att läsa. Den är inte läskig eller särskilt obehaglig som andra deckare kan vara. Jag gillar inte super blodiga böcker vilket var en ytterligare anledning till att Kvinnan på tåget passade mig.

Filmen
Det har även kommit en film med samma namn som boken. Jag har inte sett filmen, men tror att den har fått ganska god kritik. Jag ska försöka se filmen och bara försöka jämföra den lite med boken. Det är dags att lära sig att boken är sak och filmen är en helt annan.

Den förlorade symbolen

den förlorade symbolen

Av: Dan Brown
Sidor (pocket): 614
Utgivningsår: 2009
Originaltitel: The lost symbol
Genre: Deckare

Handling
Robert Langdon blir uppringd av hans vän som ber honom att i sista stund rycka in om hålla en föreläsning i Capitolium i Washington. Strax efter att Robert kommer till platsen hittas ett mystiskt föremål med fem kryptiska symboler på. Något som Robert kan tolka att vara en inbjudan till en hemlig värld av visdom. Samtidigt blir hans vän och mentor Peter Solomon kidnappad och den enda som kan rädda honom är Robert, genom att följa efter inbjudan han just fått in i en farlig värld fylld av gåtor och krypterade meddelanden.

Omdöme
Har man läst en Dan Brown bok, har man läst alla. Jag har nog läst fyra tror jag, och alla har varit skrivna på samma sätt. Så jag tror att om man gillar en, så gillar man alla. Det har åtminstone varit min upplevelse. Han berättelser kanske inte har det störste djupet och vissa saker känns lite väl konstiga. Men han skriver på ett sätt som gör det väldigt svårt att lägga ner boken. Nästan alla kapitel lämnar en frågandes och man vill verkligen veta vad som händer. Han lyckas även alltid få med en eller ett par oväntade vändningar också. Så var också denna läsupplevelse. Jag tror jag läste ut boken på tre dagar. Den är spännande och fångar verkligen läsaren. Det finns två andra böcker om Robert Langdon, men man måste inte ha läst dem för att förstå denna. Men den bästa av Langdon böckerna, är nog ändå Änglar och Demoner skulle jag tro.

Mer av Dan Brown
I cirkelns mitt 

The Mystery of Mercy Close

The Mystery of Mercy Close

Av: Marian Keyes
Sidor (pocket): 582
Utgivningsår: 2012
Genre: Chick-lit, Romantik
Serie: Walsh Family
Del i serien: Fem

Handling
Nu har vi kommit fram till den yngsta systern i familjen Walsh, Helen. Hon har alltid varit den som inte riktigt haft fokus på något och aldrig kunnat avsluta någonting. Men hon hittade sitt kall och blev privat detektiv och startade till och med en egen firma. När hon blir kontaktad av sitt ex, Jay Parker, om att hitta en försvunnen man kastas Helens liv omkull. Hon träffar nästan inte sin pojkvän, Artie, och hon faller snabbt tillbaka ner i mörkret som hon hade kämpat sig ut ur ett par år tidigare. Frågan är nu vad hon ska tro på, vem hon kan lita på och om hon kommer att lösa fallet?

Omdöme
Jag gillade boken, vilket jag trodde att jag skulle göra eftersom jag har gillat alla böcker av Marian Keyes jag har läst, vilket är nästan alla. Det här var nog den första som jag läste på originalspråket, engelska, något jag tror gjorde boken bättre. Jag är en av dem som anser att en bok ska egentligen läsas på originalspråket.

Nu till boken. Det här var nog en av de första chick-lit böckerna jag har läst som även är en deckare, men det är långt ifrån en hemsk och obehaglig deckare fylld med blodiga scener. Perfekt som du är som mig, gillar lite spänning men inte blodet. För boken är spännande, jag undrade igenom hela bok ifall hon skulle hitta den försvunna personen och var han kunde hålla hus någonstans. Samtidigt som detektiv fallet pågår får man höra Helens historia, både med Jay, hur hon träffade Artie och nästan den viktigaste delen (för mig åtminstone) hennes tidigare depression. Jag tyckte att det var upplyftande att läsa om depressionen, eftersom det är en sjukdom som det inte talas om särskilt mycket om. Den behöver att lyftas fram i ljuset mycket mera tycker jag. Det var även upplyftande eftersom jag kände igen mig i vissa känslor och vetskapen om att inte vara ensam med dessa känslor och tankar gör dem lättare, även fast det är en fiktiv karaktär. Samtidigt är boken lättsam och underhållande, precis som alla tidigare av Keyes böcker.

Jag måste nog säga att det här är en av mina favoriter av Marian Keyes böcker, den har i princip allt som man kan önska av en bok.

Serien Walsh Family
Serien innehåller fem böcker, en bok per de fem systrarna. Det kanske är bäst att läsa dem i rätt ordning, men långt ifrån ett måste då de är fristående ifrån varandra. Men alla böckerna innehåller lite hintar om de andra systrarna och vad de har för sig och gjort tidigare. Vill man inte vet någonting alls i förväg, läs dem i rätt ordning. Men jag rekommenderar dem varmt.

Det dybara

Av: Linn Ullmann
Sidor (pocket): 328
Utgivningsår: 2011
Originaltitel: Det dyrebare
Genre: Deckare, drama, spänning

Handling
Jon Dreyer är författare och familjefar. Hans liv skulle kunna vara lugnt och helt ordinärt. Men, hans stora litterära projekt håller på att gå i stöpet, han är otrogen emot sin fru, hans dotter går in i tonårsrevolt och hans svärmor har börjat dricka igen efter att ha varit nykter i 20 år.

Allt började går fel när deras barnflicka Mille försvinner spårlöst. Den tomhet och ovisshet som uppstår förstör hela familjen. När Mille sedan hittas två år senare mördad undrar alla vad som har hänt henne, och om de någonsin kommer kunna återgå till livet innan Milles försvinnande.

Omdöme
Jag hade vissa problem med boken. Den var svår i början och rörig. Jag hände inte med i alla vändningar, vilket är irriterade när man läser. Man måste inte förstå allting i en bok, men det mesta. Jag vill minnas att jag blev något irriterad på att jag inte förstod. Boken hoppade i tiden och mellan personer. Jag tyckte inte att det hände något egentligen under den första halvan av boken. Den andra halvan gjorde boken mycket bättre, för då började saker hända och jag började förstå en hel del av den första halvan. Jag ville hela tiden vet vad som hade hänt Mille och hur familjen skulle kunna gå vidare.

Eftersom boken är relativt kort och lättläst läser man ut den på några dagar.  Den passar nog ganska bra om man vill läsa en snabb bok, som ändå är klart läsvärd.

VIP-rummet

 

Författare: Jens Lapidus
Sidor (inbunden): 464
Utgivningsår: 2014
Genre: Deckare, Kriminalroman, Spänning

Handling
Teddy har suttit inne i 8 år och nu har han äntligen kommit ut. Han har bestämt sig för att byta liv, han är färdig med brotten. Han har ingenting och måste bo på soffan hos sin syster. Att få ett riktigt jobb är hopplöst, men han tänker inte bli kriminell igen. Men när en gammal indrivare hör av sig och kräver 300,000 kr inom en vecka blir Teddy desperat.
Teddy blir kontaktad av en advokatfirma för att hjälpa dem hitta en kidnappad person. Föräldrarna vill inte gå till polisen och har därför kontaktat advokatfirman.

Emelie jobbar på den firman som har kontaktat Teddy. Emelie jobbar nästan dag och natt för att kunna komma vidare i sin karriär. Hon får i uppdrag, ifrån sin chef, att undersöka den kidnappning som byrån. Hon måste jobba tillsammans med en kille utifrån, Teddy.

Philip är ung, affärsman och brat. Hans familj är en av de finare familjerna i Stockholm. Men tydligen har han fiender, eftersom det är någon som kindnappar honom.

Nu måste Teddy och Emelie komma på ett sätt att jobba tillsammans, och det måste gå fort. Kindnapparnas tålamod börjar rinna ut i sanden.

Omdöme
Jag gillade verkligen boken. Delvis för att jag gillar alla Jens Lapidus böcker och hans sätt att skriva. Det är ganska rakt på sak, hårdare och annorlunda jämfört med många av de andra böcker som jag brukar läsa i vanliga fall. Det är nog en stor del i att jag faktiskt gillar boken så pass mycket.
Men jag gillar boken också för att den är riktigt spännande och den är svår att lägga ifrån sig. Jag hade åtminstone det problemet. En annan faktor i att jag gillade boken var att jag kom in i den redan på första sidan. Men det har nog mycket att göra med att jag hade en känsla av att jag visste vad jag skulle få.

Boken slutar på ett sätt som gör att man vet att det kommer komma en fortsättning på boken. Det är inte så att historien inte får ett slut, men det finns en cliffhanger som förhoppningsvis kommer få svar i nästa bok. En bok som jag ser framemot att läsa.

I cirkelns mitt

I cirkelns mitt

Av: Dan Brown
Sidor (inbunden): 516
Utgivningsår: 2005
Originaltitel: Deception Point
Genre: Deckare, spänning

Handling
Boken handlar om Rachel Sexton som är underrättelseanalytiker, hon ger viktiga rapporter till Vita huset. Den nuvarande presidenten ligger inte så bra till inför nästkommande val. Han har fått mycket kritik om NASA som använder en massa pengar och visar inga resultat. En av de största kritikerna och presidentens motståndare är Senator Sexton, Rachels pappa.
När en av NASAs sateliter hittar en meteorit djupt begravt nere i den arktiska isen verkar det som presidenten och NASA äntligen har vunnit en viktig seger.
Rachel får i uppdrag att åka till Arktis för att undersöka fyndet och bekräfta att den är äkta. Där möter hon ett expertteam av forskare. Med hjälp av akademikern Michael Tolland upptäcker Rachel att allting är en enda stor bluff och ett bedrägeri. När de ska återvända till basen och meddela sina upptäcker blir de attackerade av en grupp anlitade lönnmördare. De måste nu fly för sina liv och försöka ta sig tillbaka till USA och avslöja allting innan det är för sent.

Omdöme
Jag gillade boken. Kanske för att de senaste böcker jag har läst har varit på engelska och det var skönt att läsa något på svenska igen och för att den här boken är lätt läst. Jag läste ut den på 3 dagar. Dan Browns skrivstil är sådan att texten bara flyter på. Samtidigt lämnar han läsaren med en chiffhanger i slutet på varje kapitel, vilket gör boken svår att lägga ifrån sig.
Att kalla det för en deckare kanske ger fel bild av boken, fast ändå inte. Huvudpersonen undersöker saker och försöker hitta svaret. Boken är intensivare är en ”vanlig” deckare och inte lika läskig som vissa andra böcker kan vara. Den är verkligen spännande och även fast man tycker att man har en ganska bra bild av vad som händer lyckas Dan Brown ändå fixa till en tvist i slutet.

Har man läst och gillat andra böcker av Dan Brown som DaVinic koden och Änglar och demoner kommer man troligtvis även gilla denna bok. Det finns många likheter i böckerna, även fast de handlar om olika personer med helt olika bakgrunder. Hur böckerna är på engelska vet jag inte, men jag skulle gissa att de är bättre. De flesta böckerna gör sig bättre på original språket.