Etikett: e-bok

Dödergök

Av:  Katarina Wennstam
Sidor (e-bok):  444
Utgivningsår:  2008
Genre: Deckare
Serie: Justitia
Del i serie: 2 av 3
1: Smuts, 2: Dödergök, 3 Alfahanen

Handling
Journalisten Maria Allende letar efter det perfekta huset tillsammans med sin man och dotter, vilket verkligen inte är lätt att hitta. Till slut finner de ett radhus som verkar vara bra och inte så dyrt. Nu skiner solen över dem och de ska bara få leva. Men när de inser vad som har skett med huset tidigare ägare vänds hela deras värld upp och ner. Maria djupdyker ner i fallet och det tär på relationen med Tobias. Men hon måste få vet vad som händer där i deras nya kök och framförallt varför.
Åklagare Madeleine Edwards får ett nytt fall på sitt bord. En ung kille har hittas hängd och ganska snart spekuleras det om det egentligen är ett hedersmord och inte ett självmord som har begåtts. Samtidigt som Edwards kastar sig in i en ny krävande utredning finns dottern Alexandra hemma som försöker navigera sig igenom tonåren själv.

Omdöme
Även denna bok är något av ett mästerverk i mina ögon. Jag älskar verkligen Katarina Wennstams sätt att väva samman fiktion och fakta. För när du läser Dödergök får du en riktig lektion i vad både hedersvåld och mäns våld mot kvinnor faktiskt är. Hur rått och hänsynslöst man kan bete sig emot en annan människa, en del av sin familj som man ska älska och ta hand om. Jag blev uppriktigt förbannad vid flera tillfällen under läsningen, eftersom det är fiktiva personer men inte händelser.

Om man bortser ifrån våldsdelen av boken, så gillade jag att få läsa om Maria och Madeleine igen som vi fick lära känna i Smuts. Detta är den fristående fortsättningen, och man kan läsa den ena utan den andra. Dessa 2 kvinnor är inspirerande karaktärer som inte ger sig, de ska ha svar och göra rätt.
Men de har varsin berättelse i boken som inte har något med varandra att göra egentligen. Vissa kan nog störa sig på det, men jag gillar att få följa mer än en person och en händelse. Läsaren får även ta del av perspektiven ifrån många av de andra karaktärerna i boken också, något som inte är så vanligt i böcker generellt tycker jag. I och med det får man en mycket större bild av vad som skett i boken och allt känns lite mer verkligen. Det kan vara ett kort kapitel eller stycke ifrån en sidokaraktär som skapar ett djup jag kan sakna i andra böcker.

Jag dras gärna till böcker med flera stories, vilket kanske är en ytterligare anledning att jag gillar just Wennstams böcker. Det är inte en spänningsroman så som Lapidus, Rudberg eller Kallentoft skriver dem, men det är ändå svårt att lägga ner Dödergök. Den håller kvar sin läsare genom sin faktaunderbyggda verklighet.

E-böcker

Jag har alltid varit av åsikten att pappersböcker är enda och rätta sättet att läsa. Ljudböcker är i och följ sig inte fel, men det känns inte som om man läser då. Mera som att man lyssnar på en podd, och det gör jag så pass mycket att jag inte hinner eller riktigt orkar lyssna på ljudböcker också. Så jag har alltid valt en riktig bok om jag har kunnat välja. Helst pocket eftersom de är lättare och billigare. Men nu har jag upptäckt e-böcker.

Jag har ju vetat att de funnit länge och läst några. Till exempelvis Top Dogg av Jens Lapidus köpte jag i digitalt format för att de verkade inte vilja släppa den i pocket format och jag ville verkligen läsa den. Nu har jag den även i pocket i bokhyllan, tillsammans med mina andra böcker av Lapidus. Jag vill ha en komplett samling.

Smuts som jag läste för några veckor sedan fanns inte i pocket som jag ville ha den i, så då fick det bli en e-bok. Den läsningen var riktigt smidig och enkel. Det var praktiskt att alltid ha en bok i fickan och jag blev inte så trött i ögonen som jag har blivit tidigare efter en längre läsning på skärm. Detta var i och för sig en engagerande läsning, vilket kanske hjälpte. Jag gillade det så pass mycket att jag även köpt Dödergök, Alfahannen och Svikare som e-böcker. Jag har valt att köpa dem via Bokus och använder deras app Dito för att läsa. Den lämnar en del att önska, men det går som sagt riktigt bra ändå. När Svikaren är utläst ska jag läsa Bara lite till av Simona Ahrnstedt, en annan av mina favorit författare, i pocket. Det kommer nog faktiskt bli ganska många böcker lästa denna sommar, särskilt när man alltid har en med sig i mobilen.

Smuts

Av:  Katarina Wennstam
Sidor (e-bok):  333
Utgivningsår:  2007
Genre: Deckare
Serie: Justitia
Del i serie: 1 av 3
1: Smuts, 2: Dödergök, 3 Alfahanen

Handling:
Familjen Wahl verkar vara perfekt. Pappa Jonas är en framgångsrik advokat som ska i TV kommentera på en omtalad trafficingrättegång. Att det är just han som ska kommentera är egentligen helt fel.
Mamma Rebecca jobbar som Tv-chef och hon vet hur man visar upp den perfekta fasaden för alla. Perfekta huset, barnen och äktenskapet, men hon undrar vad Jonas egentligen gör alla de kvällar han jobbar över.
Dottern Emma är 14 år och hon håller på att upptäcka sin egen sexualitet. Det är spännande och samtidigt skamligt. Tänk om någon i hennes klass fick reda på vad hon drömmer om.

Omdöme:
Jag kan inte nog berätta hur mycket jag gillade den här boken. Den kommer finnas med mig länge.
Till att börja med så är det en välskriven bok som är spännande. En riktigt bladvändare som jag hade svårt att lägga ner. Men det är inte det som gör att jag kommer minnas boken, utan det är temat. Det är så mycket mer än att man får följa en polis som löser ett brott, i detta fall handlar det om trafficking och påtvingad prostitution. Vi får följa åklagaren Madeleine Edwards i rättegången i kopplerihärvan, journalisten Maria Allende som kämpar för jämställdhet och med pressetiken och hela familjen Wahl. Genom att boken handlar om flera olika personer får läsaren flera olika synsätt på samma problem, vilket jag verkligen uppskattar. Men ibland saknar man att ha en eller två huvudkaraktärer som man får djupdyka i. Dock är det inte så pass många i Smuts att man inte kan hålla reda på dem. Det är inte Game of Thrones direkt.

Det är tydligt att Katarina Wennstam är påläst och vet vad hon skriver om. Det är en fiktiv historia, men det skulle lika gärna ha hänt. Man inser det under läsningens gång och blir då både förbannad och lite rädd för omvärlden. Hur kan vissa människor vara så grymma och tänka så lite om kvinnor? Jag kommer aldrig förstå deras logik.

Boken innehåller en scen när Jonas Wahl tänker tillbaka till när han gjorde lumpen. Det är den värsta scen jag har läst och efter den var jag tvungen att sluta läsa ett tag. Men den behövde vara med i boken och man bör läsa den, för att verkligen förstår hur vidrig värld vissa kvinnor tvingas leva i. Samt vilka ”ursäkter” män använder sig av för att fri skriva sig allt ansvar. Böcker som denna behövs verkligen och ska läsas av, kanske inte alla men bra nära.

Läs Smuts, prata om den och glöm den aldrig. Sen kan du gå vidare till Dödergök, den fristående fortsättningen.