Etikett: familjehemligheter

Smuts

Av:  Katarina Wennstam
Sidor (e-bok):  333
Utgivningsår:  2007
Genre: Deckare
Serie: Justitia
Del i serie: 1 av 3
1: Smuts, 2: Dödergök, 3 Alfahanen

Handling:
Familjen Wahl verkar vara perfekt. Pappa Jonas är en framgångsrik advokat som ska i TV kommentera på en omtalad trafficingrättegång. Att det är just han som ska kommentera är egentligen helt fel.
Mamma Rebecca jobbar som Tv-chef och hon vet hur man visar upp den perfekta fasaden för alla. Perfekta huset, barnen och äktenskapet, men hon undrar vad Jonas egentligen gör alla de kvällar han jobbar över.
Dottern Emma är 14 år och hon håller på att upptäcka sin egen sexualitet. Det är spännande och samtidigt skamligt. Tänk om någon i hennes klass fick reda på vad hon drömmer om.

Omdöme:
Jag kan inte nog berätta hur mycket jag gillade den här boken. Den kommer finnas med mig länge.
Till att börja med så är det en välskriven bok som är spännande. En riktigt bladvändare som jag hade svårt att lägga ner. Men det är inte det som gör att jag kommer minnas boken, utan det är temat. Det är så mycket mer än att man får följa en polis som löser ett brott, i detta fall handlar det om trafficking och påtvingad prostitution. Vi får följa åklagaren Madeleine Edwards i rättegången i kopplerihärvan, journalisten Maria Allende som kämpar för jämställdhet och med pressetiken och hela familjen Wahl. Genom att boken handlar om flera olika personer får läsaren flera olika synsätt på samma problem, vilket jag verkligen uppskattar. Men ibland saknar man att ha en eller två huvudkaraktärer som man får djupdyka i. Dock är det inte så pass många i Smuts att man inte kan hålla reda på dem. Det är inte Game of Thrones direkt.

Det är tydligt att Katarina Wennstam är påläst och vet vad hon skriver om. Det är en fiktiv historia, men det skulle lika gärna ha hänt. Man inser det under läsningens gång och blir då både förbannad och lite rädd för omvärlden. Hur kan vissa människor vara så grymma och tänka så lite om kvinnor? Jag kommer aldrig förstå deras logik.

Boken innehåller en scen när Jonas Wahl tänker tillbaka till när han gjorde lumpen. Det är den värsta scen jag har läst och efter den var jag tvungen att sluta läsa ett tag. Men den behövde vara med i boken och man bör läsa den, för att verkligen förstår hur vidrig värld vissa kvinnor tvingas leva i. Samt vilka ”ursäkter” män använder sig av för att fri skriva sig allt ansvar. Böcker som denna behövs verkligen och ska läsas av, kanske inte alla men bra nära.

Läs Smuts, prata om den och glöm den aldrig. Sen kan du gå vidare till Dödergök, den fristående fortsättningen.

Mitt hjärtas oro

Av: Malou von Sivers
Sidor (inbundet): 315
Utgivningsår: 2017
Genre: Drama, Biografi

Handling:
Axel är en gift man, har två barn och är VD för sin pappas företag i Stockholm. Han är en välbärgad man och utifrån sett har han allt man kan tänkas vilja ha. Axels historia döljer dock en mörk hemlighet som han önskar att komma undan.

Sara är en ung litteraturstudent i Uppsala. Hon älskar Hjalmar Söderberg och letar efter livets mening. När de möts uppstår en tydlig och nästan ofrånkomlig attraktion. Vi får följa deras kärlekshistoria i början på 1900-talet i Stockholm och Uppsala.

Omdöme:
Jag hade hört otroligt mycket gott om denna bok innan jag läste den så mina förväntningar var ganska höga när jag började läsa. Tyvärr måste jag säga att den inte alls levde upp till mina förväntningar.

Jag har flera problem med boken. Dels är det hela storyn i säg. Malou von Sivers håller på att skriva en trilogi om sin egen familjs historia och den tredje delen kommer att handla om hennes pappa och henne själv, om jag har förstått det rätt. Den här boken är dock mest fiktion, då hon inte har kunnat hitta information om hennes släkt. Jag tycker inte riktigt att den känns äkta eller trovärdig. Allt löser sig lite för bra med jämna mellanrum. Det är lite för gulligt och mysigt, inte hela tiden, men lite för ofta.

En annan ska som störde mig var alla hopp i tiden. Du vände blad och flera månader har gått. Det största hoppet var 6 år mellan två kapitel, och man var inte alls beredd på att det skulle ske. Jag känner mig lite berövad som läsare, hur mycket hinner inte hända på 6 år? Jag kan förstå att Malou behövde föra historien framåt, men just detta hopp var för långt och lite konstigt placerat.

Mitt sista problem var slutet. Det kändes lite stressat och ihop kastat. Sen vet jag inte alls om det är helt fiktion eller om det grundar sig på verkliga händelser. Det kanske var exakt det som hände, men oavsett så störde jag mig på det. Det gjorde att jag är tveksam om jag kommer fortsätta läsa Malou von Sivers böcker. I dagsläget har jag ingen lust att fortsätta och se vad som händer i deras liv.   

Livet kan börja

Av: Sheila O’Flanagan
Sidor (pocket): 443 
Utgivningsår: 2018
Genre: Chick-lit
Original titel: The missing wife

Handling:
Imogen försvinner plötsligt en dag och ingen i hennes familj vet vart hon har tagit vägen. De förstår inte alls varför hon skulle försvinna och lämna sin man Vince, som alltid har behandlat henne som en prinsessa. De verkar ha ett perfekt äktenskap. Men ingen vet hur det egentligen ser hur hemma hos Imogen och Vince.

Imogen får en chans att försvinna bort och åker till den franska lilla by hon växte upp i med förhoppningen att bygga upp ett nytt liv utan Vince. Frågan är om hon klarar det och om hon kan lyckas undkomma Vince och hans mörka hemlighet.

Omdöme:
Jag gillade boken, något jag kände på mig redan när jag läste handlingen. Jag är ett fan av Sheila O’Flanagan generellt, men denna är en av mina favoriter som hon har skrivit. Andra favoriter är Allt för dig och Familjehemligheter.

Livet kan börja fångade mig direkt och jag sträckläste den på 2-3 dagar. Jag började genast tycka om och sympatisera med Imogen, allt jag ville var att hon skulle få bli fri ifrån Vince och leva sitt eget liv. En anledning till att boken talade så mycket till mig var att det kändes så realistiskt. Hur många kvinnor finns det inte som känner sig fångade i ett äktenskap av en kontrollerande partner, och finner ingen väg ut ur det? Hur kan man lämna den perfekta mannan som bara älskar dig och står ut med alla dina små fel som han finner överallt? Alla andra ser ju hur underbar han är och hur lycklig du måste vara tillsammans med honom.

Sen måste jag väl erkänna att allt som händer både Imogen och Vince kanske sker lite för smidigt för att vara sant och troligt, men det spelar ingen roll. Boken är inte överdrivet smörig och lycklig, som vissa andra Chick-lit kan vara. Den är lite spännande, engagerade och mysig på en lagom nivå. Jag rekommenderar den varmt och särskilt nu när sommaren närmar sig.

Carolines arv

Av: Katherine Webb 
Sidor (pocket): 462 
Utgivningsår: 2011 
Genre: Drama 
Original titel: The Legacy 

Handling: 
Systrarna Erica och Beth åker till familjegården för att rensa bland deras bortgångna mormors saker och se om de själva vill bo på gården de spenderade alla sina somrar som barn. Fram tills det år som deras kusin Henry försvann spårlöst, något som fortfarande är ett öppet sår i familjen. 
Beth vill inget annat än att lämna gården eftersom hennes tidigare depression triggas av att vara där. Erica å andra sidan vill gräva i Henrys försvinnande för att en gång för alla få veta vad som hände med honom. När hon gräver bland mormoderns saker hittar hon brev ifrån hennes gammelmormor som också verkar ha haft många hemligheter i livet. 

Omdöme: 
Jag gillade boken, den har stått i min bokhylla i flera år innan jag började läsa den. Nu känner jag att jag borde ha läst den så fort jag fick den. Detta är verkligen en bok i min smak.  

Vi får följa både Erica och Beth i nutidens London och gammelmormor Caroline i 1900-talets USA där hon försöker anpassa sig till livet utan betjänter på prärien i USA.  
Att historien hoppar mellan tidigt 1900-tal och nutid är något jag gillar, och att man kan sitta och leta efter ledtrådar efter vad som hänt. Kan jag själv lista ut vad som hände med Henry innan de berättar för mig? 

Det var inte bara den historiska aspekten som gjorde att jag gillade boken. Den är även välskriven och spännande. Sen måste jag faktiskt säga att jag blev lite besviken på slutet, det var lite konstigt. Tycker att man borde ha kunnat väva ihop allting lite snyggare, men boken är helt klart läsvärd ändå.

Simona Ahrnstedt – En enda-serien


Av:
 Simona Ahrnsted
Sidor (pocket): 493
Utgivningsår: 2014
Genre: Romantik, Chick-lit
Serie: En enda
Del i serie: 1


Av: Simona Ahrnsted
Sidor (pocket): 509
Utgivningsår: 2015
Genre: Romantik, Chick-lit
Serie: En enda
Del i serie: 2


Av: Simona Ahrnsted
Sidor (pocket): 523
Utgivningsår: 2016
Genre: Romantik, Chick-lit
Serie: En enda
Del i serie: 3

Denna recension är något annorlunda jämfört med mina tidigare. Nu blir det en serie, tre böcker på en gång där jag just nu håller på att läsa den tredje. Men jag älskar dem oroligt mycket att jag kände att jag bara måste skriva om dem. Alla böckerna har sin egen handling och man kan läsa dem utan att läsa de andra och i oordning. Gör man det kommer man dock få veta i korta drag vad som händer i de andra böckerna.

Temat i alla böckerna är ungefär samma. Det är två huvudpersoner, en kvinna och en man. Hon är den viktigaste karaktären, åtminstone enligt mig.  Det är en stark kvinna som tar den plats hon förtjänar i världen. Hon träffar en man, som man också får följa ungefär lika mycket, och de inleder en relation, med lite olika resultat och utgångar. Alla karaktärer har även en bakgrundsberättelse som påverkar deras val i livet och den får man höra i omgångar. Det är en av alla anledningar till att jag fastnar i böckerna. Jag vill veta mer om dem hela tiden, vad har hänt och varför är karaktärerna som de är.

Karaktärerna är en blandning av den svenska överklassen, fosterbarn, personer som har kämpat hela livet för komma dit de är idag och alla bär på en rädsla för något/något och kanske ett hat emot någon annan. Det är komplexa personer som inte endast träffas och bli kära och sedan lever lyckliga i alla sina dagar.

En annan viktig del i böckerna är som sagt relationerna och romantiken. Det är mycket kärlek och man känner den verkligen, den glöder igenom alla böckerna. På ett annat sätt än jag har läst i böcker tidigare och den gör att det är så svårt att lägga boken ifrån sig. Jag har knappt halva kvar av den tredje boken och den kommer troligtvis vara utläst ikväll. Jag hoppas och tror att det kommer komma en fjärde bok och om den kommer så vet jag att jag kommer sluka den också.

Simona Ahrnstedt har i år blivit en av mina favorit författare och ska börja undersöka hennes andra böcker också för att se vad hon mer har skrivit.

Min mormor hälsar och säger förlåt

Av: Fredrik Backman
Sidor (pocket): 448
Utgivningsår: 2014
Genre: Komedi

Handling
Elsa är sju år gammal, hon bor med sin mamma och mammas kille George. I samma lägenhetshus bor även Elsas mormor. Mormor är Elsas bästa vän och tillsammans brukar de besöka fantasilandet ”Landet nästan vaken” och kungariket Miamas. Kungariket är uppbyggt av olika sagor som Elsas mormor hittar på.

Elsa har inga andra vänner direkt och är något av en besserwisser, vilket är en av anledningarna hon har haft svårt att få vänner.

Mormor gör som hon själv vill. Kör bil fast hon inte har körkort, skjuter med ett paintball gevär ut från balkongen. Det mesta hon gör, gör hon för Elsas skull och visa henne att det är okej att vara annorlunda. Mormor är Elsas hjälte ända fram till den dagen hon blir sjuk och sedan dör. När mormor har gått bort får Elsa ett brev från Mormor med ett uppdrag, att hjälpa mormor att be om ursäkt till flera olika personer.

Omdöme
Jag hade vissa förväntningar på boken. Jag gillade Backmans ”En man som heter Ove”, även fast den var lite seg i början. ”Min mormor hälsar och säger förlåt” tyckte jag också var seg i början och jag satt och väntade på att den skulle komma igång precis som Ove gjorde, men det kom aldrig.

Tyvärr fann jag det svårt att riktigt gilla någon karaktär i boken. Elsa är sju år men beter sig i vissa fall som 20 år, och ibland verkar hon inte fatta någonting. Det är väl egentligen så en sjuåring är kanske, men hon var inte riktigt sympatisk nog att gilla. Inte heller osympatisk nog att gilla. Utöver det, så var mormor skum och konstig. I vissa fall rolig, men i fler fall irriterande.

Hela boken bygger upp till ett crescendo där man ska få veta varför mormor skickade ut Elsa till alla dessa människor, och man får svar i slutet. Men jag tyckte att det var ologiskt och lite fram krystat. Nej, boken var inte så bra som jag hoppades vilket gjorde mig lite besviken. Jag tror att boken försöker vara roligare och mysigare än vad den faktiskt är, tyvärr.

 

Kvinnan på tåget

Av: Paula Hawkins
Sidor: 396 (stor pocket)
Utgivningsår: 2015
Genre: Deckare/Thriller
Original titel: The Girl on the train

Handling
Rachel tar samma tåg varje morgon och kväll. Hon, lik som många andra pendlar varje dag in till London. Enda skillnaden är att Rachel inte har något jobb att gå till för att hon är alkoholiserad och arbetslös. Hennes man lämnade henne och hennes rumskompis verkar vara uppenbart störd av att de bor tillsammans. Hon har ingenting som egentligen talar för henne. Hon åker tåg, dricker och tittar på människorna som bor utmed spåret. Tåget passerar varje dag ett par som bor i sitt hus intill spåret. Rachel har döpt dem till Jess och Jason och gett dem ett perfekt liv, lika perfekt som hennes eget var en gång. En dag ser hon något som förändrar allt och Rachel måste nu bevisa att hon är mer än bara en kvinna på tåget.

Omdöme
Jag gillade boken, jag läste ut den på en dag. Jag fastnade ganska direkt. Redan i första kapitlet både känner med Rachel samtidigt som hon är patetisk, vilket gör henne irriterande. Men man vill fortfarande veta vad som har lett henne fram till punken att åka tåg och dricka varje morgon och kväll. Samtidigt får man följa Anna, Rachels ex-mans nya fru och Megan som är Jess ifrån Rachels perfekta par. Megan försvinner spårlöst och de tre kvinnornas liv sammanvävs. Bok hoppar mellan nu och dåtid, vilket gör det hela lite mer spännande. Personligen gillar jag böcker som hoppar i tiden och mellan personer, när det görs på ett snyggt sätt och för storyn framåt.

Allt eftersom byggs en bild upp om vad som har hänt Rachel tidigare och vad som hände när Megan försvann. Strax innan man får det sista förklarat räknade jag ut vad som hade hänt. Något som gjorde att jag gillade boken ännu mer, för att jag kände mig smart. Hawkins visste precis vad hon gjorde när hon skrev boken. För jag tycker att den är välskriven och absolut värd att läsa. Den är inte läskig eller särskilt obehaglig som andra deckare kan vara. Jag gillar inte super blodiga böcker vilket var en ytterligare anledning till att Kvinnan på tåget passade mig.

Filmen
Det har även kommit en film med samma namn som boken. Jag har inte sett filmen, men tror att den har fått ganska god kritik. Jag ska försöka se filmen och bara försöka jämföra den lite med boken. Det är dags att lära sig att boken är sak och filmen är en helt annan.

Nights in Rodanthe

Av: Nicholas Sparks
Sidor (Stor pocket): 212
Utgivningsår: 2002
Genre: Romantik, drama
Svensk titel: Nätterna vid havet

Handling
Adrienne Willis lever ett lugnt familjeliv med sina tre barn och man enda tills hennes man tar ut skilsmässa när Adrienne är 45 år. Hon blir förtvivlad och när hennes vän ber henne ta hand ett vandrarhem i Rodanthe för en helg tar Adrienne chansen att komma bort ett tag. Vandrarhemmet har bara en inbokad gäst, Paul Flanner. Paul är läkare och han har precis sålt sin praktik och har åkt Rodanthe för att få komma iväg ifrån sitt gamla liv.

Under helgen som Adrienne och Paul är i Rodanthe kommer det en stor storm, vilket gör att de båda dras till varandra för att finna tröst.

Omdöme
Jag gillade boken. Jag läste ut den på två dagar, delvis för att den var så kort och lättläst och delvis för att den fångade mig ganska fort. Dock var det här en sådan bok som man kunde gissa på ett ungefär hur handlingen skulle utspela sig. Men den var ändå inte så förutsägbar som man skulle kunna tro, vilket är en mycket bra egenskap enligt mig. Det är tråkigt om man vet exakt hur en bok ska sluta direkt efter man har läst baksidetexten. En bok ska överraska läsaren lite åtminstone.

Jag har tidigare läst en annan bok av Nicholas Sparks och den här var ganska lik i sättet den var skriven och upplagt. Men jag har bara läst hans böcker på engelska och jag vet inte hur de är om man översätter dem till svenska.

Den var en ganska mysig bok som man lätt kan läsa en sommardag eller en kall vinterkväll med en kopp te.

 

Dubbelbokat

 

Dubbelbokat

Av: Madeleine Wickham (Sophie Kinsella)
Sidor (pocket): 272
Utgivningsår: 2001
Originaltitel: Sleeping arangements
Genre: Chick-lit

Handling
Chloe och Philip har haft ett par tuffa månader. Hon har tröttnat på sitt jobb och Philip är deprimerad då han inte vet om man kommer bli av med jobbet eller inte. För att komma ifrån så åker de till Spanien, där de får låna Chloes vän Gerards hus i en vecka.

Hugh och Amanda är inte helt lyckliga längre.  Amanda spenderar dagarna med barnen och att renovera huset. Hugh å andra sidan jobbar dagarna i ända och träffar knappt sina döttrar. Som tur är har hans vän Gerard lånat åt sitt hus i Spanien till dem i en vecka.

När de båda familjerna kommer fram till huset inser de att de har blivit dubbelbokade av Gerard. Kan de samsas i huset eller blir spänningen för hög?

Omdöme
Jag har  läst nästan alla böcker av Sophie Kinsella. Hennes riktiga namn är Madeleine Wickham och jag trodde då att denna bok skulle hålla samma nivå som de böcker Kinsella har skrivit. Till min besvikelse hade jag ganska stora problem med den här boken. Till en början så var den ganska fånig och karaktärerna hade inget större djup, jag gillade inte riktigt någon av dem. Några av de val som de gjorde kan jag inte heller förstå och jag blev ganska irriterad på dem.

Boken var ganska lättläst och är kanske gjord för att passa lata dagar vid poolen, men jag skulle hellre läsa en bok som ger mig en bra känsla när den är slut än att läsa om denna. Tyvärr måste jag nog säga att jag inte kommer läsa fler Madeleine Wickham böcker. Dock tror jag att om det kommer ut en ny bok under namnet Sophie Kinsella så kommer jag att läsa den. Det är intressant hur en person kan skriva så olika.

När jag inte hade nåt

Av: Ison Glasgow och Emil Arvidson
Sidor (inbunden): 245
Utgivningsår: 2014
Genre: Självbiografi

Handling
Detta är Ison Glasgows historia. Idag är Ison känd som en del av hiphopduon Ison och Fille, men hans uppväxt har varit allt annat än guld och gröna skogar. När han var 5 år flyttade han och hans mamma ifrån USA till Stockholm för att bo tillsammans med Isons pappa, rastafarin ifrån Barbados. När pappan flyttar tillbaka till Barbados får Ison och hans mamma klara sig själva på Stockholms gator. I flera år kämpar de emot hemlösheten och efter att hitta sin plats i samhället.

Omdöme
En av 2015 års favoriter, något jag kan säga även fast nästan halva året är kvar. Jag lyssnade på Isons sommarprat i p1 ifrån 2012 innan jag läste boken. Det var då jag fick höra om boken och kände direkt att jag var tvungen att läsa den. Hans sommarprat handlar också om uppväxten och är en mer kortfattad version av boken. Jag kan rekommendera båda.

En anledning till att jag gillade boken är att jag gillar Ison och hans musik, men den största anledningen är ändå att den är välskriven och väcker massor med känslor. Om man aldrig har bott på gatan tror jag inte att det går att föreställa sig hur det är, men jag tycker ändå att boken lyckas med att frambringa känslan av att inte ha ett eget hem. Man känner orättvisan som hela tiden slår emot dem och den stora kamp Isons mamma hela tiden gör. Det bästa ordet som kan beskriva boken är nog ändå känslostorm, en vacker sådan. Jag blev imponerad av deras vilja och kamp och boken lämnade mig en vilja göra mer. Mer för alla som inte har något och mer för mig och mina drömmar. Vill man, så kan man.