Etikett: familjehistoria

Jag kommer sen

Av: Eva Wiklund
Sidor (pocket): 413
Utgivningsår: 2011
Genre: Biografi

Handling
Den 30de oktober 1998 inträffade en av de värsta bränder i Sveriges historia, diskoteksbranden på Backaplan i Göteborg. 63 ungdomar avled i branden och hundratals människors liv förändrades för alltid. Anne-Britt Söderberg var en av dem när hon förlorade sin 16åriga dotter Johanna i branden. Boken berättar vem Johanna var och hur Anne-Britt får det värsta beskedet en förälder kan få, identifieringen av dottern, begravningen och sen vidare i livet. Kan man ens komma vidare? Vi får följa Anne-Britt genom den värsta tiden i hennes liv.

Omdöme
Det här var den värsta boken jag någonsin har läst. Inte alls för att den var dåligt skriven eller konstig, utan för när man läser om brandnatten får man en enorm känslostorm. Jag var flera gånger tvungen att lägga ner boken eftersom det var så jobbigt att läsa. Början av boken handlar om Johannas barndom och liv. Du lär känna henne och glömmer bort lite hennes öde. Vilket gör brandnatten ännu svårare att läsa. Jag funderade på att inte läsa klart boken, för då skulle Johanna och de 62 andra i mina ögon fortfarande vara i livet.

Man blir imponerad av Anne-Britt som verkar ha en otrolig kraft att vilja kämpa och hjälpa andra, ett tema som finns med igenom hela boken. Samtidigt känner man hennes smärta och sorg. Man förstår att allt hon gör är hennes sorghantering, men man får höra hur andra hanterar det. Johannas pappa, som endast har en biroll i boken, bär på mycket ilska i flera år innan han kan börja förlåta. Det är hans sorghantering.

Eva Wiklund, författaren, har inte bara intervjuat Anne-Britt, utan flera överlevare, vänner till Johanna, poliser, åklagare, politiker och familjemedlemmar. Det ger en större helhetsbild av hela förloppet om vad som faktiskt hände och hur man kan gå vidare. Boken är full av alla känslor som finns och de känns äkta. Den är varm och gripande. Läs den.

En oväntad vänskap

Av: Abdel Sellou
Sidor (pocket): 232
Utgivningsår: 2012
Originaltitel: Tu as changé ma vie (Engelsk titel: You changed my life)
Genre: Biografi, självbiografi

Handling
Abdel Sellou är ung och har varit smågangster sen han var tonåring. Allt han vill är få ut sina bidragspengar och för att få dem behöver han få en underskrift att han varit på anställningsintervju. Intervjun är som personlig assistent för en stenrik totalförlamad man som skadade sig i en skärmflygningsolycka. Abdel vill inte ha jobbet, men han blir ändå erbjuden det. Ännu mer förvånande så tackar han ja och stannar i tio år.

Omdöme
Boken var mycket bra och gripande. Jag fastnade direkt och läste ut den på ett par dagar. Först får man höra om Adbels barndom och när han växte upp i Paris förorter. Sedan får vi följa med honom upp i tonåren och sedan till Philippe Pozzo di Borgo. Läsaren får växa upp tillsammans med Abdel och lära känna de båda männen och blir vän med dem. Man blir även fascinerad av dem båda och deras vänskap. Man förstår att de blir vänner, de komplimenterar varandra. Som läsare förstår man att de behöver varandra innan de själva verkar göra det, något som gör läsupplevelsen bättre. Jag gillar att veta sådana saker lite innan karaktärerna gör det, vet inte riktigt varför.

Filmen
Det kom även en film med samma namn 2011. Jag gillade även filmen, som jag såg efter att jag hade läst boken. I boken så finns det några kommentarer till saker i filmen som inte är sanna, och tänkte att jag visste ungefär vad jag hade att förvänta mig när jag såg den. Självklart är filmen ändrad till att passa på den vita duken, så är det med alla böcker som någon gång blir en film. Men det är fortfarande en bra film. Den är på självklart på franska, något som kändes konstigt i början då jag är mest van vid att se engelskspråkiga filmer. Efter kanske en kvart eller så var jag så inne i filmen och kände så mycket för alla karaktärer att jag inte tänkte att de talade franska. Att döma en film efter vilket språk som talas tycker jag är helt befängt och konstigt.

Filmen gav mig samma varma känsla som boken gjorde, och den kändes mycket välgjord. Båda rekommenderar jag varmt.

 

Barnmorskan i East End – en sann berättelse från 1950-talets London

Av: Jennifer Worth
Sidor (pocket): 381
Utgivningsår: 2002
Originaltitel: Call the Midwife -A True Story of the East End in the 1950s
Genre: Biografi, historia, drama
Serie: Barnmorskan i East End
Del i serien: 1 av 3

Handling
Jennifer Worth jobbade som barnmorska och sjuksköterska i 20 år i de fattigaste delarna i London. Den här är den första delen i hennes biografi om hennes arbete. Det är en övergripande historia om hennes arbete som utgår ifrån ett kloster och flera små historier om alla de kvinnor, barn och familjer som hon träffade i arbetet. Hon går igenom den medicinska delen av förlossningar och jämför dem med dagens teknik. I vissa fall jämför hon även vardagslivet under 50-talet med 2000-talet.

Omdöme
Jag gillade även denna bok, den uppfyller flera av mina krav för en bra bok. Det är en biografi, den är historisk och den är baserad på faktiska händelser. Sen gillar jag självklart nya fiktiva böcker också.

Men jag gillade även att hon jämför med nutidens medicin, eftersom det ett bra perspektiv på hur mycket världen har utvecklats och det gjorde mig tacksam att jag lever i den tid jag lever i. Hade jag levt under 50-talet hade troligtvis redan haft ett par barn, om jag hade överlevt den första förlossningen. Men mödra- och barndödligheten hade sjunkit redan under 50-talet. Jag vet inte hur mycket som händer i boken faktiskt hände på riktigt, vissa saker känns lite för bra för att vara sanna, men det drar inte ner på helhets intrycket av boken. Jag läste ut boken på ett par dagar hade mycket bra läsupplevelse. Jag ser fram emot att läsa de andra två delarna också.

Värt att nämna är kanske att det även finns en tv-serie som är baserad på böckerna som har samma namn, Barnmorskan i East End. Jag har ännu inte sett den, men har tänkt att göra det någon gång. Eventuellt så kommer det en recension på den också här.

Allt för dig

Allt för dig

Av: Sheila O’Flanagan
Sidor (pocket): 496
Utgivningsår: 2011
Originaltitel: All for you
Genre: Chick-lit, Romantik

Handling
Lainey är tv-meteorolog och ganska känd. Hon har haft ett par misslyckade förhållanden bakom sig som hon gärna vill glömma. Nu är hon tillsammans med den snygga och härliga Ken, och hon tror att hon äntligen har hittat rätt. Dock är hennes mamma, Deanna, på väg till Irland, första gången på många år. Lainey och Deanna har aldrig haft särskilt bra kontakt. Deanna är en välkänd feminist och debatterar ofta offentligt och hon har aldrig gillat de val som Lainey har gjort. När Lainey börjar upptäcka flera familjehemligheter så inser hon att Deanna och Lainey kanske ändå inte är så olika ändå.

Omdöme
Jag gillade boken, mycket tack vare de feministiska delarna. Boken tar upp de vanligaste feministiska  frågorna och fördomarna som är superviktiga idag. Det var skönt att få läsa en roman som även behandlar viktiga frågor.

En annan sak jag gillade var att jag förväntade mig ett slut i börjar som visade sig vara fel. Jag fick ett mycket bättre slut än vad kunde föreställa mig. Man märker att Sheila O’Flanagan har gjort mycket research innan hon började skriva, vilket gör att hela boken känns äkta och trovärdig.

Jag gillade även alla karaktärer, vissa mer än andra, men det är skönt att läsa en bok där man inte måste sitta och ödsla tid på att vara irriterad eller hata en karaktär. Jag läste ut boken på ett par dagar, den var svår att lägga ifrån sig. Ett annan gott tecken på att det är en bra och mycket läsvärd bok.

Karlstad zoologiska

Karlstad zoologiska

Av: Hanna Hellquist
Sidor (pocket): 261
Utgivningsår: 2009
Genre: Självbiografi

Handling
Hanna har vuxit upp i Karlstad och alla somrar på landet i Grums tillsammans med hennes mamma och pappa, fast de är skilda. Men de tre var aldrig ensamma, för på landet fanns även katter, hundar, fåglar, getter, ormar, sköldpaddor, fiskar och råttor. Hannas pappa älskar djur i alla dess former och han kommer alltid på nya sätt att få tag på de djur som han vill ha.

I Karlstad zoologiska så får vi följa Hannas uppväxt med sina föräldrar (och Göran) i korta historier som alla är centrerade kring djuren de hade vid just det tillfället.

Omdöme
Jag gillade verkligen boken, men det kan  delvis bero på att jag gillar Hanna Hellquist som person. Hon är nämligen känd radiopratare och krönikör. Har man lyssnat och läst det Hanna har att säga känner man igen flertalet historier, men det gör inte att boken blir sämre på något vis. Hanna skriver på ett sätt som gör att boken bara flyger förbi och man vill veta mera. Man får lära känna henne mer och jag skulle gärna bli hennes vän. Det är en bra och mysig bok.

Torka aldrig tårar utan handskar 3. Döden

Torka aldrig tårar utan handskar 3. Döden

Av: Jonas Gardell
Sidor (pocket): 296
Utgivningsår: 2012
Genre: Drama, Biografi
Serie: Torka aldrig tårar utan handskar
Del i serien: Tre

Handling
Detta är den sista delen i Torka aldrig tårar utan handskar, del ett och två bör läsas först.

Boken börjar med Bengt, som även han har blivit sjuk och hans begravning. Som titeln av boken berättar, så handlar denna del i serien om den oundvikliga döden, den hemska död som kommer med aids på 80-talet. Det är inte bara Bengt som försvinner, utan en efter en försvinner de unga männen som har fått sjukdomen. En efter en måste de ta farväl av varandra och bära dem till deras sista vila.

Omdöme
Den sista delen är skriven på samma sätt som de två första. Den hoppar mellan karaktärer och i tiden, ända till nutid och man får vet lite om aids och homosexuella personer pratas om idag.

Jag läste den här boken i ett svep, den gick inte att lägga undan. För historien är så gripande och hemsk, Gardell har inte lindat in det hemska, vilket gör att åtminstone jag älskar böckerna ännu mera. De känns så äkta, och när alla dina älskade karaktärer dör i den här boken är svårt att inte gråta. Du vet vad som komma skall, det har den första boken redan berättar, men det gör det hela inte lättare.

Det här är den bästa bok som jag har läst i år, och jag tror att Torka aldrig tårar utan handskar alltid kommer vara en av mina favorit serier. Och jag hoppas att de kommer att prata och läsa böckerna i skolan. De borde ingår in den svenska kurslitteraturen.

Mig äger ingen

Av: Åsa Linderborg
Sidor (pocket): 294
Utgivningsår: 2007
Genre: Självbiografi

Handling
Åsa växte upp under slutet av 60-talet. Hon bodde tillsammans med sin pappa, härdmästare Leif Andersson. Hon älskar sin pappa över allt annat och han älskar henne mest av allt, och i hennes liv saknas ingenting. Man får följa Åsas uppväxt i Västerås. Om hur hon kämpar med klasstillhörigheter, och utanförskap. Man för följa Åsa när hon ser sin pappa förlora kampen emot alkoholen och hur Åsa försöker hjälpa sin pappa och hennes egen kamp. Man följer Åsa ifrån barndomen fram till vuxen ålder.

Omdöme
Detta är min typ av bok, jag är riktigt svag för bra biografier. Och denna är välskriven och man får hela tiden upp bilder i huvudet på hur allting ser ut. Den är verklig och levande och riktigt svår att lägga undan. Du känner Åsas glädje och smärta och lider med henne på riktigt. Så här ska en biografi vara, enligt mig. Jag kan inte riktigt beskriva den på ett bättre sätt än så. En av de bästa böckerna jag läste 2014.

Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen

Torka aldrig tårar utan handskar 2 Sjukdomen

Av: Jonas Gardell
Sidor (pocket): 296
Utgivningsår: 2012
Genre: Drama, Biografi
Serie: Torka aldrig tårar utan handskar
Del i serien: Två

Handling

Detta är fortsättningen på Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken. Man bör läsa den innan den här och kanske hoppa över att läsa denna recension ifall man har tänkt läsa böckerna någon gång.

Del två handlar alltså också om Rasmus och Benjamin och om deras förhållande. Boken tar vid ett par år efter den första, men som i den första så hoppar även denna ganska mycket i tiden. Man får alltså veta vad som hände direkt efter den första boken slutade. Nu när de har funnit varandra får läsaren följa med i hur de tampas med att vara i ett förhållande. Som titeln avslöjar får man även veta mer om sjukdomen som hela tiden finns i deras närhet. Man får veta hur olika karaktärer tampas med den och beskedet om att de har blivit smittade med HIV. Också vad samhället verkar tycka, nu när sjukdomen har fått ett riktigt namn och inte endast har smittat homosexuella män.

 

Omdöme

Jag gillade även del två mycket. Det var inte så konstigt eftersom det var i precis samma stuk som del ett. Samma sätt att skriva, samma karaktärer och samma sätt att hoppa fram och tillbaka i tiden. Dock så blev jag lite mer irriterad över tidhoppen i den här boken. Det var nog för att jag inte riktigt hängde med i alla hopp den här gången. Den var lite mer hemsk än den första, eftersom den här berättar mer om själva sjukdomsförloppen. Det jobbigaste är att det är sant och så verkligt. Jag kan inte ens börja att föreställa mig hur det skulle vara att få beskedet om HIV innan det fanns några bra bromsmediciner. Det var en dödsdom och hade man tur kunde man leva kanske två tre år med sjukdomen. Dock med stora smärtor och otroligt infektionskänslig. Det är något boken berättar om och på ett beskärande sätt. Även fast den är tung att läsa så är boken riktigt bra och den ska verkligen läsas, precis som Kärleken.

Dårens dotter

Dårens dotter

Av: Mian Lodalen
Sidor (pocket): 404
Utgivingsår: 2008
Genre: Självbiografi

Handling
Connie har en pappa som inte är som andra pappor, han är världens roligaste men han dyker bara upp när det passar honom. Så Connie växer upp hos sin moster och hennes man i ett miljonprojekt i Jönköping. Skolan intresserar inte Connie och inte heller någon av hennes klasskamrater. Men hon finner en själsfrände i jämnåriga Kalle. Tillsammans slår de tillbaka mot den värld som tvingar dem att hålla sig inom de gränser samhället har.

Omdöme
Jag har haft den här boken stående i min bokhylla i något år utan att känna någon lust att läsa den. Men så tog jag fram den förra veckan och slukade den på en gång. Men jag är glad att jag väntade. Åtminstone jag behöver vara i ett speciellt humör för sådana böcker.

Det här är en bra självbiografi, en sådan som inte känns som en biografi. Jag vet inte riktigt vad det gör för skillnad, men för mig spelar känslan roll. Boken är lättläst och man hänger med bra. Det märks att Mian har använt sig av dagboksanteckningar när hon skrev. Det är verkligen ur ett barns perspektiv, vilket ger liv till boken. Och att man bara vill örfila ganska många som inte ser vad som händer eller bryr sig. Sedan vet jag inte hur mycket som har hänt och vad som är tillagt för bokens skull, men det spelar inte heller någon roll. Jag gillade boken helt enkelt.

Den glömda trädgården

Den glömda trädgården

Av: Kate Morton
Sidor (pocket): 416
Utgivningsår: 2008
Originaltitel: The forgotten garden
Genre: drama, familjehistoria, familjehemligheter

Handling
Boken är uppdelad i tre olika historier som utspelar sig under början av 1900-talet, mitten av 1900-talet och början av 2000-talet. Allting är en släkthistoria som under boken gång utvecklas och berättas.

1913 – En övergiven flicka hittas på ett engelskt fartyg på väg emot Australien. Den dam som hon kallar Sagoberätterskan som har lovat henne att hon ska ta hand om flickan, försvinner.

1975 – Nell O’Connor återvänder till England som gammal för att finna sanningen om sin familj. Det tar henne till Blackhurst Manor, ett stort herresäte men en gåtfull historia.

2005 – Casandra finner en sagobok skriven i början av 1900-talet av en författarinna som försvann, i sin mormors kvarlåtenskap. I Nells testamente finns även ett litet hus med, som ligger i England. Väl där hittar Casandra en nästan 100 år gammal hemlighet att utforska.

Omdöme
Boken är riktigt bra. Man fastnar fort, och vill hela tiden veta vad som har hänt. Att det är 3 historier samtidigt gör inte så mycket, de vävs samman på slutet. Och de handlar om olika personer, så man håller ganska lätt isär dem. Dock blir man frustrerad när kapitlet tar slut och det slutar med en cliff-hanger.

Boken kräver lite av sin läsare, man måste hänga med för att förstå och för att boken ska vara bra. Jag vill minnas (det var ett tag sen jag läste den) att det tog ett tag att komma in i boken, men det var värt det. Jag rekommenderar boken varmt, och jag tror även att andra böcker av Kate Morton är bra. Men det återstår att se och det ser jag fram emot.