Etikett: kärlek

Arvet efter dig

Av:  Jojo Moyes
Sidor (inbunden):  403
Utgivningsår:  2015
Genre:  Drama, Chick-lit
Original titel: After you
Del i serie: 2 av 3
1: Livet efter dig, 2: Arvet efter dig, 3: En andra chans.

Handling:
Lou lever med sorgen efter Will, det är gått 1,5 år sedan han dog, men hon kan inte fortsätta leva. Hon lovade Will att försöka leva till fullo och våga göra mera. Men hur gör man det och hur kommer man över en förlorad kärlek? När är det okej att bli kär igen och hur skulle man ens kunna lyckas med det?

Omdöme:
Boken var bra, den höll inte samma höga standard som föregångaren Livet efter dig. Tror inte att det riktigt går att toppa den heller, så det är kanske lite elakt av mig att jämföra dem. Men det var kul att läsa om Lou och hennes familj igen.
Delar av storyn hade jag lite problem med, det kändes som om allt var lite för perfekt ibland. Det är ju rätt ofta så i böcker visserligen, men jag störde mig på det denna gång. Inte så pass mycket att jag ogillade boken, men så här i efterhand gör det att jag inte riktigt vet vad jag tycker längre. Hur som helst är boken helt klart läsvärd, särskilt om man gillade Livet efter dig.

Livet efter dig

Av:  Jojo Moyes
Sidor (inbunden):  398
Utgivningsår:  2012
Genre:  Drama, Chick-lit
Original titel: Me before you
Del i serie: 1 av 3
1: Livet efter dig, 2: Arvet efter dig, 3: En andra chans.

Handling:
Lou Clark försörjer sina föräldrar genom sitt jobb på ett kafé i den lilla staden hon bor i. Hennes framtidsdrömmar är näst intill obefintliga.
Will Traynor var en framgångsrik affärsman som jobbade i London och han dejtade många olika kvinnor, ända tills han blir totalförlamad i en motorcykelolycka.

Lou blir arbetslös och börjar jobba hos Will som en kombination av assisten och sällskap. Lou är glad och optimistisk vilket är en total motsats jämfört med den mer eller mindre deprimerade Will. Deras humor, intressen och tankar om hur Wills liv bör se ut krockar, men Lou bestämmer sig för att få Will att finna lyckan i livet igen innan det är för sent.

Omdöme:
Jag hade hört ganska mycket om den här boken, särskilt när den blev filmatiserad (har inte sett den ännu), så mina förväntningar var ganska höga. Till min stora glädje blev jag inte besviken och jag slukade boken snabbt. Den hade ett större djup än vad jag trodde och vad jag ibland är van vid när det kommer till chick-lit. Dock är jag inte helt säkert på att det är en korrekt genrebeskriving.

Det är mycket mera än att Lou ska ta hand om stackars rullstolsburna Will, och det är inte heller bok där kärleken automatiskt övervinner allt.
Det är en bok om kärlek, vänskap, förståelse och en kamp om och för livet. Det är en riktigt bra bok.

Relaterat tips:
Den sanna historien om rullstolsburna Philippe och hans oväntade assistent Adbel – En oväntad vänskap

Sista brevet från din älskade

Av:  Jojo Moyes
Sidor (inbunden):  491
Utgivningsår:  2010
Genre:  Chick-lit
Original titel: The last letter from your lover

Handling:
Jennifer Sterling lever i London på 1960-talet. Hon vaknar upp efter en trafikolycka och minns ingenting av sitt liv, varken sin man, sina vänner eller vem hon var. Väl hemma i sitt hus, som också är helt främmande för henne, hittar hon brev adresserade till henne ifrån en man som kallar sig B och ber henne lämna sin man för honom.

2003 jobbar Ellie på en tidning och i deras arkiv hittar hon kärleksbrev ifrån en man, B till hans älskade. Ellie finner ett hopp i breven eftersom hon är en älskarinna till en gift författare. För om B och hans älskade fick sitt lyckliga slut borde Ellie också kunna få det.

Omdöme:
Detta är en bok som verkligen passar mig. Det är kärlek, starka kvinnor, lite historia, flera parallella öden att följa, chick-lit i sitt esse helt enkelt. Det är en sådan typ av bok som jag lätt fastnar i, vilket jag gjorde även i detta fall. Än så länge har jag inte läst en Jojo Moyes bok som jag inte gillat. Min favorit hittills är Sophies Historia.

Åter till Jennifer och Ellie. Vi får genom större delen av boken följa Jennifer, först när hon vaknar efter sin olycka och ska försöka anpassa sig till sitt liv igen. Samtidigt beskrivs historien om när hon träffar B och faller för honom. I början hade jag lite svårt att avgöra om det var innan eller efter olyckan, men efter ett tag hängde jag med. Jag gillar parallella historier, men det är ibland svårt att hänga med i dem.
Jennifers lycka blandas med hennes olycka och man vill säga åt henne, gör så här, gå dit så fixar sig allt. Det är inte bara guld och gröna skogar.

Samtidigt undrar man hur detta kommer hänga ihop med Ellie, 40 år fram i tiden. Det sys ihop ganska snyggt, men kanske lite för snyggt. Det är ju ofta så i denna typ av böcker, någon är på rätt plats vid rätt tid, råkar läsa ett gammalt brev och hittar en story.

Som sagt, jag gillar boken och jag gillar Jojo Moyes. Det är en avslappnad läsning som inte kräver jättemycket av sin läsare, men du sitter ändå och funderar på hur det kommer sluta för allt är inte uppenbart.

Americanah

Av: Chimamanda Ngozi Adiche
Sidor (pocket): 586
Utgivningsår: 2013
Genre: Drama
Original titel: Americanah

Handling: Ifemelu och Obinze blir tillsammans som tonåringar i Nigeria. De har stora framtidsdrömmar tillsammans. En är att åka till USA för att studerar på universitet. Ifemelu lyckad få ett visum och beger sig dit för att studera. Tanken är att Obinze ska följa efter, men han får aldrig något visum.

Det går ganska bra för Ifemelu till slut, hon får jobb, vänner, träffar nya killar och startar en populär blogg om att vara svart i USA. För att vara svart i USA är en helt annan sak än att vara svart i Nigeria.

Obinze åker till England istället, men han skickas tillbaka till Nigeria eftersom han saknar papper. I Nigeria går det bra för honom, väldigt bra. Han gifter sig, får barn och blir rik. Han blir en man att räkna med.

Ifemelu återvänder till Nigeria och tar upp kontakten med Obinze igen. De var oskiljaktiga som tonåringar så hur blir det nu, när de båda är vuxna med olika erfarenheter och ansvar bortom varandra?

Omdöme: Den här boken kommer finnas kvar hos mig länge, tror och hoppas jag. Det är mycket som jag gillar med den. Karaktärerna, särskilt Ifemelu man vill inget annat än att hon ska bli lycklig och framgångsrik. Man lider med henne när hon kämpar sig framåt i USA för att få en plats i det amerikanska samhället. Det är inte lätt som invandrare att få en plats, särskilt om du är svart. Boken visade mig, tydligare än tidigare, hur priviligerad jag själv är, tack vare min hudfärg. Något som jag ha fått ifrån mina föräldrar, som jag inte kan ändra på utan bara finns där och ger mig förtur på många sätt i livet. Bara detta gjorde boken otroligt läsvärd.

Sen fångades jag av Chimamandas sätt att skriva, efter två kapitel var jag fast och ville veta allt om Ifemleu och Obinze. Boken är mest skriven ur Ifemelus perspektiv, och det är troligtvis därför hennes historia berör mig mest. Hennes karaktär får ett annat djup än vad Obinze får. Han blev en bikaraktär jag lite tvingas läsa om för att komma vidare i boken och tillbaka till Ifemelu, vilket känns tråkigt. Han borde vara intressant, men hans liv fångar aldrig riktigt mitt intresse. Ändå så gillade jag boken stark och rekommenderar den åt alla. Det är mycket mer än en kärlekshistoria som väntar på att få leva.

Mitt hjärtas oro

Av: Malou von Sivers
Sidor (inbundet): 315
Utgivningsår: 2017
Genre: Drama, Biografi

Handling:
Axel är en gift man, har två barn och är VD för sin pappas företag i Stockholm. Han är en välbärgad man och utifrån sett har han allt man kan tänkas vilja ha. Axels historia döljer dock en mörk hemlighet som han önskar att komma undan.

Sara är en ung litteraturstudent i Uppsala. Hon älskar Hjalmar Söderberg och letar efter livets mening. När de möts uppstår en tydlig och nästan ofrånkomlig attraktion. Vi får följa deras kärlekshistoria i början på 1900-talet i Stockholm och Uppsala.

Omdöme:
Jag hade hört otroligt mycket gott om denna bok innan jag läste den så mina förväntningar var ganska höga när jag började läsa. Tyvärr måste jag säga att den inte alls levde upp till mina förväntningar.

Jag har flera problem med boken. Dels är det hela storyn i säg. Malou von Sivers håller på att skriva en trilogi om sin egen familjs historia och den tredje delen kommer att handla om hennes pappa och henne själv, om jag har förstått det rätt. Den här boken är dock mest fiktion, då hon inte har kunnat hitta information om hennes släkt. Jag tycker inte riktigt att den känns äkta eller trovärdig. Allt löser sig lite för bra med jämna mellanrum. Det är lite för gulligt och mysigt, inte hela tiden, men lite för ofta.

En annan ska som störde mig var alla hopp i tiden. Du vände blad och flera månader har gått. Det största hoppet var 6 år mellan två kapitel, och man var inte alls beredd på att det skulle ske. Jag känner mig lite berövad som läsare, hur mycket hinner inte hända på 6 år? Jag kan förstå att Malou behövde föra historien framåt, men just detta hopp var för långt och lite konstigt placerat.

Mitt sista problem var slutet. Det kändes lite stressat och ihop kastat. Sen vet jag inte alls om det är helt fiktion eller om det grundar sig på verkliga händelser. Det kanske var exakt det som hände, men oavsett så störde jag mig på det. Det gjorde att jag är tveksam om jag kommer fortsätta läsa Malou von Sivers böcker. I dagsläget har jag ingen lust att fortsätta och se vad som händer i deras liv.   

Livet kan börja

Av: Sheila O’Flanagan
Sidor (pocket): 443 
Utgivningsår: 2018
Genre: Chick-lit
Original titel: The missing wife

Handling:
Imogen försvinner plötsligt en dag och ingen i hennes familj vet vart hon har tagit vägen. De förstår inte alls varför hon skulle försvinna och lämna sin man Vince, som alltid har behandlat henne som en prinsessa. De verkar ha ett perfekt äktenskap. Men ingen vet hur det egentligen ser hur hemma hos Imogen och Vince.

Imogen får en chans att försvinna bort och åker till den franska lilla by hon växte upp i med förhoppningen att bygga upp ett nytt liv utan Vince. Frågan är om hon klarar det och om hon kan lyckas undkomma Vince och hans mörka hemlighet.

Omdöme:
Jag gillade boken, något jag kände på mig redan när jag läste handlingen. Jag är ett fan av Sheila O’Flanagan generellt, men denna är en av mina favoriter som hon har skrivit. Andra favoriter är Allt för dig och Familjehemligheter.

Livet kan börja fångade mig direkt och jag sträckläste den på 2-3 dagar. Jag började genast tycka om och sympatisera med Imogen, allt jag ville var att hon skulle få bli fri ifrån Vince och leva sitt eget liv. En anledning till att boken talade så mycket till mig var att det kändes så realistiskt. Hur många kvinnor finns det inte som känner sig fångade i ett äktenskap av en kontrollerande partner, och finner ingen väg ut ur det? Hur kan man lämna den perfekta mannan som bara älskar dig och står ut med alla dina små fel som han finner överallt? Alla andra ser ju hur underbar han är och hur lycklig du måste vara tillsammans med honom.

Sen måste jag väl erkänna att allt som händer både Imogen och Vince kanske sker lite för smidigt för att vara sant och troligt, men det spelar ingen roll. Boken är inte överdrivet smörig och lycklig, som vissa andra Chick-lit kan vara. Den är lite spännande, engagerade och mysig på en lagom nivå. Jag rekommenderar den varmt och särskilt nu när sommaren närmar sig.

1984

Av: George Orwell 
Sidor (pocket): 284 
Utgivningsår: 1949
Genre: Drama, klassiker
Original titel: Nineteen Eighty-Four

Handling:
Winston Smith lever i framtidens London i diktaturen Oceanien. Samhället är i konstant krig och dess invånare är fattiga. Winston arbetar för Partiet, för den del av partiet som har hand om propagandan som fyller samhället dagligen. De producerar även ett nyspråk som ska göra att invånarna inte kan tänka kritiskt kring något, och särskilt inte Partiet.
Winston träffar Julia och de inleder en hemlig och livsfarlig kärleksaffär. Att älska någon annan än Storebror (partiledare) kan leda till dödsstraff. Winston är inte det minsta nöjd med livet och drömmer om frihet att få göra det han själv vill, tänka fritt och få älska vem han vill.

Omdöme:
1984 är en klassiker, en bok jag kände att jag ”måste” läsa. Jag hade ganska stora förväntningar på boken, hade hört mycket om den tidigare. Tyvärr så gillade jag inte särskilt mycket. Tyckte den var lite konstig, hängde inte riktigt med i handlingen och historien. Slutet kändes också konstigt, kanske var det inte vad jag hade förväntat mig bara.

1984 är ju en klassiker för att den har så pass mycket samhällskritik inskriven i sig. Den skrevs efter andra världskriget, vilket man verkligen kan se när man läser den. Jag tror att det skulle vara intressant att göra en analys av boken, då kanske man får ut mer av den än när man bara läser den från början till slut, som vilken annan bok som helst. Tycker ändå att det är en bok man bör läsa, den är intressant. Skulle jag läsa den igen så skulle jag försöka att göra det med analysglasögon på mig.

Carolines arv

Av: Katherine Webb 
Sidor (pocket): 462 
Utgivningsår: 2011 
Genre: Drama 
Original titel: The Legacy 

Handling: 
Systrarna Erica och Beth åker till familjegården för att rensa bland deras bortgångna mormors saker och se om de själva vill bo på gården de spenderade alla sina somrar som barn. Fram tills det år som deras kusin Henry försvann spårlöst, något som fortfarande är ett öppet sår i familjen. 
Beth vill inget annat än att lämna gården eftersom hennes tidigare depression triggas av att vara där. Erica å andra sidan vill gräva i Henrys försvinnande för att en gång för alla få veta vad som hände med honom. När hon gräver bland mormoderns saker hittar hon brev ifrån hennes gammelmormor som också verkar ha haft många hemligheter i livet. 

Omdöme: 
Jag gillade boken, den har stått i min bokhylla i flera år innan jag började läsa den. Nu känner jag att jag borde ha läst den så fort jag fick den. Detta är verkligen en bok i min smak.  

Vi får följa både Erica och Beth i nutidens London och gammelmormor Caroline i 1900-talets USA där hon försöker anpassa sig till livet utan betjänter på prärien i USA.  
Att historien hoppar mellan tidigt 1900-tal och nutid är något jag gillar, och att man kan sitta och leta efter ledtrådar efter vad som hänt. Kan jag själv lista ut vad som hände med Henry innan de berättar för mig? 

Det var inte bara den historiska aspekten som gjorde att jag gillade boken. Den är även välskriven och spännande. Sen måste jag faktiskt säga att jag blev lite besviken på slutet, det var lite konstigt. Tycker att man borde ha kunnat väva ihop allting lite snyggare, men boken är helt klart läsvärd ändå.

Simona Ahrnstedt – En enda-serien


Av:
 Simona Ahrnsted
Sidor (pocket): 493
Utgivningsår: 2014
Genre: Romantik, Chick-lit
Serie: En enda
Del i serie: 1


Av: Simona Ahrnsted
Sidor (pocket): 509
Utgivningsår: 2015
Genre: Romantik, Chick-lit
Serie: En enda
Del i serie: 2


Av: Simona Ahrnsted
Sidor (pocket): 523
Utgivningsår: 2016
Genre: Romantik, Chick-lit
Serie: En enda
Del i serie: 3

Denna recension är något annorlunda jämfört med mina tidigare. Nu blir det en serie, tre böcker på en gång där jag just nu håller på att läsa den tredje. Men jag älskar dem oroligt mycket att jag kände att jag bara måste skriva om dem. Alla böckerna har sin egen handling och man kan läsa dem utan att läsa de andra och i oordning. Gör man det kommer man dock få veta i korta drag vad som händer i de andra böckerna.

Temat i alla böckerna är ungefär samma. Det är två huvudpersoner, en kvinna och en man. Hon är den viktigaste karaktären, åtminstone enligt mig.  Det är en stark kvinna som tar den plats hon förtjänar i världen. Hon träffar en man, som man också får följa ungefär lika mycket, och de inleder en relation, med lite olika resultat och utgångar. Alla karaktärer har även en bakgrundsberättelse som påverkar deras val i livet och den får man höra i omgångar. Det är en av alla anledningar till att jag fastnar i böckerna. Jag vill veta mer om dem hela tiden, vad har hänt och varför är karaktärerna som de är.

Karaktärerna är en blandning av den svenska överklassen, fosterbarn, personer som har kämpat hela livet för komma dit de är idag och alla bär på en rädsla för något/något och kanske ett hat emot någon annan. Det är komplexa personer som inte endast träffas och bli kära och sedan lever lyckliga i alla sina dagar.

En annan viktig del i böckerna är som sagt relationerna och romantiken. Det är mycket kärlek och man känner den verkligen, den glöder igenom alla böckerna. På ett annat sätt än jag har läst i böcker tidigare och den gör att det är så svårt att lägga boken ifrån sig. Jag har knappt halva kvar av den tredje boken och den kommer troligtvis vara utläst ikväll. Jag hoppas och tror att det kommer komma en fjärde bok och om den kommer så vet jag att jag kommer sluka den också.

Simona Ahrnstedt har i år blivit en av mina favorit författare och ska börja undersöka hennes andra böcker också för att se vad hon mer har skrivit.

Nights in Rodanthe

Av: Nicholas Sparks
Sidor (Stor pocket): 212
Utgivningsår: 2002
Genre: Romantik, drama
Svensk titel: Nätterna vid havet

Handling
Adrienne Willis lever ett lugnt familjeliv med sina tre barn och man enda tills hennes man tar ut skilsmässa när Adrienne är 45 år. Hon blir förtvivlad och när hennes vän ber henne ta hand ett vandrarhem i Rodanthe för en helg tar Adrienne chansen att komma bort ett tag. Vandrarhemmet har bara en inbokad gäst, Paul Flanner. Paul är läkare och han har precis sålt sin praktik och har åkt Rodanthe för att få komma iväg ifrån sitt gamla liv.

Under helgen som Adrienne och Paul är i Rodanthe kommer det en stor storm, vilket gör att de båda dras till varandra för att finna tröst.

Omdöme
Jag gillade boken. Jag läste ut den på två dagar, delvis för att den var så kort och lättläst och delvis för att den fångade mig ganska fort. Dock var det här en sådan bok som man kunde gissa på ett ungefär hur handlingen skulle utspela sig. Men den var ändå inte så förutsägbar som man skulle kunna tro, vilket är en mycket bra egenskap enligt mig. Det är tråkigt om man vet exakt hur en bok ska sluta direkt efter man har läst baksidetexten. En bok ska överraska läsaren lite åtminstone.

Jag har tidigare läst en annan bok av Nicholas Sparks och den här var ganska lik i sättet den var skriven och upplagt. Men jag har bara läst hans böcker på engelska och jag vet inte hur de är om man översätter dem till svenska.

Den var en ganska mysig bok som man lätt kan läsa en sommardag eller en kall vinterkväll med en kopp te.